Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347*
VERONICA saxatilis.
Lapps k Äbenprij.
Sfjelharne äro spridde , nedtill träaktige med
uppstigande grenar. Bladen äro aflånga, och
vid andarne smalare. Blommorna sitta i en
spira, färre till antalet. Frökapseln egglik
och fyrskalig.
Linn. Suppl. pl. p. 83. Cl. a. Dxandria Monogynia. — Smith Fl.
brit. 1. p. 17. — Pharm. Veronicae saxatilis Herba.
D e kallaste trakter i norden, Lappska fjällarne, sakna
också icke sina skönheter. De purpurfärgade Azaléerne,
mångfaldige Saxifrager, Andromeder, Silener och
Lychnis-arter, den snöhvita Dryas, blänkande Ranunkler och
många andra smycka der de toma fälten, den ödsliga klippan
och den nedrusande fjällflodens åbräddar, ofta vid sjelfva
gränsen af den till stor del eviga snödrifvan. Bland dessa,
långt bort belägna Floras alster, räkna vi äfven denna
Ärenpris, som hittills icke blifvit som inhemsk upptagen.
Tre slägtingar äro för detta beskrifne (n:o 127. 159. 259)»
vi få nu också anföra denna, ehuru med mer ikäi såsom
ny i Svenska Blomsterkransen , än för sin rättighet att i
iörra tider hafva blifvit räknad bland medicinalier. Många
år sedan såg Prosten Holstén i Luleå den i fjällarne af
samma Lappmark, och nu nyligen är den återfunnen af
Dr. G. Wahlenberg under dess sista vigtiga och med
stora mödor beledsagade resa i denna hyperboreiska del
af verlden.
Denna lilla vext, af den storlek som afbilden visar,
äger buskform med nedliggande nästan trådsmal stam,
likväl trädflktig vid rotfästet, der den delar sig i grenar,
luilka äro enkla och uppstigande. Bladen, merendels
talrikare nederst på grenarne, ofvantill mer åtskilde, något
lik Back-Timianen, äro små, bredt lansettiika och
trubbiga, nästan helbräddade, men ibland medlersl i kanten
sagade, mörkgröna, Ifksom saftiga, eller af tjockare
sammansättning. Blommorna, hvardera på egna stjelkar sitta
tillhopa 5*4 i toppen som en qvast eller spira, hvilken
elter den i Juli tiniande blomningen litet förlängas. Blom*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
