Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35o.
CARDAMINE pratensis.
Äng» Br is m a. A tigkrasse. Makrasse. På F. Nuttu-krassi.
Bladen äro pennedelta; ned mot roten äro
deras småblad rundare och tandade, men de
på stjelken lansetilika.
hinn. Fl. Su. p. 22g. Cl. 15- Tehadihabia Siliquosa. — Lil/ebl.
Sv. Fl. s. 274. Kl. 12. Fyp.taidigi. Långskidade. — Retz■ Fl. oecon. s.
143.— 7^oodw. IMed. bot. p. go. t. 30. — Ph.arm. Lond. Cardamiues Flor.
I3rä>sme-slägtet, Jika lätt hänfördt efter naturens ordning
till Vexter, hvilkas blommor äga i kors sittande kronblad
(Crucileras Juss.) som till klassen efter Linnéska metoden,
utmärker sig från samslägtingarne genom sil t lilla, of
vantill öppna blomfoder, sina utbredda kronblad, försedda
vid basen med långa klor, och genom en lång skida,
hvars 2 skal, lika långa med deras mellanvägg, böja sig
åt ömse sidor, nedifrån uppåt, tillbaka.
Denna Äng-bräsma, allmän på fuktiga och sanka
äil-gar, liar en perennerande rot, som består af ett knippe
dels långa fibrer, dels knöliga tandade rötter, som dock
■stundom saknas. Örtstjeiken är enkel och uppkommer
årligen om våren tidigt, rak och besatt med pennedelta
blad, af hvilka de närmare roten ha längre stjelkar och
äro ofta nästan lyrfiikiga med rundade och groftandnde
småblad. Ofvantill på stjelken äro dessa smalare,
lansett-lika och merendels helbräddade och glatta. Blommorna
formera en spira (Corymbus) i toppen, och öppna sina
blekt pnrpurfärgad.e och ofta nästan hvita, men vid klorna
gulaktiga kronblad, omkring samma tid då braxen leker
och tulpanen lyser i trädgårdarne. En Jiten rund körtel
sitter på sidorna emellan de kortare ståndarne och
blom-iodret. Fruktämnet långt och trindt afsmainar i ett kort
stift, och märket är enkelt, odelt och trubbigt. Fröskidan,
stundom 2 tum lång och litet hopkramad, öppnar sig
e-lastiskt med 2 skal nedifrån, hvilka omsider rulla sig
spiralvis åt hvar sin sida för att utsläppa den rmingd af
trin-da Irön, som de lorut inneslutit. Piötternas förhållande
äfven som det mätkligen förlängda stiftet och blommornas
tuseende, visa. som Smith redan anmärkt, frändskapen
med Xandöiislägtet (Dentaria), ännu tydligare när rotbia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
