Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357.
GALIUM Mollugo.
Busk-Galie.
Örtstjelken är ganska lång, men slak och med
utstående grenar. Blaclen äro 8 i krans
sittande, bredare eller smalare lansettlika,
hvass-uddade och sträfkantade. Blomvippan är
klyn-nevis utspridd.
Linn. Fl. Suec. p. 44- Cl. A. Tr. r r and p. i a monog.— Liljebl. Sv. Fl
s. 6’5. Kl. 4 Fvrmann. iqvinnade. — Smith Fl. Britt. i. p. 173. — Phann.
Galii albi summitates.
(jenom tvenne allmänna arter af detta slägte, den
Nordiska (N:o 122) och den G ula Galien (N:o i65), är den
naturliga ordning förklarad livar til 1 de höra, äfven som
Busk-Galien, hvilken, utom dess välbekanta sällsamhet hos
oss, icke mindre utmärker sig genom ett särskilt
förhållande af vext och utseende. Denna artens 2—5 alnars
långa örtstjelkar, veka och siankiga för deras längd, fordra
stöd af buskar och högre gräs för att öfver dem kunna
upplyfta sig. De äro 4hörniga , släta, utan snärjgräsets
vidhäftande egenskap, men liksom utsvällde vid lederna eller
der bladkransarne sitia. Dessa utgöras af 8 blad utan skaft.
På de smärre grenarne finnas stundom färre (6 — 4) blad i
kransen. Än äro de mycket smala, än bredare, af elliptisk
figur, försedde med en liten hvass spets (mucronulata), å
ömse sidor släta, men sträfva i kanten af de utom
synglaset ej märkliga, men för fingret kännbara, rnycket fina
sågtänder eller broskuddar. Blomvippan år mycket utbredd ,
ofta mångfaldigt klynnedelt, med vidt utspärrande grenar,
i hvilkas toppar blommorna sitta efter slägtets art, otaliga
nära hvarandra. De äro hvita till färgen och af samma
storlek som på den Nordiska Galien. Frukten är ofvantill
klulven, slät och liter större än ett senapskorn. Det finnes
också en afart af denna med sträfva, eller med små hår
betäckta stjelkar och blad, som Smith äfven anmärker. I
Sverige förekommer d«-n äfven. Kanske bidrar jordmånen
till denna förändring. På en buskig holme, icke långt från
lemningarne af den beryktade Trollens gamla slott,
Staket, i Upland, vexer denna Galie temligen ymnigt. Dan
är också sedd pr somliga ställen i Pioslagen, här och der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
