Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358.
PEDICULARIS Sylva Tie a.
Skoqs-spir-blomster-ört. Granört. Grangräs.
På F. iVedenhixisi.
Flera enkla örtstjelkar uppkomma från en
gemensam rot. Rolbladen äro odelta.
Blomfodret är aflångt, flerhörnigt, och upptill deladt
i 5 ojernna flikar. Den nedre blomläppen är
5delt, utan hår i kanten.
Linn. Fl. Suec. p. 216. Cl. 14. DidynamiA Angiospermia. — Lil/ebl.
Sv- Fl. s. 26a. Kl. 11. Tvåväi.digk med läckta irön.— Linn. Vestg. Res.
s. 40. — Smith. Fl. Britt. a. p. 656.
jNJiir man betraktar Örtslägterna ibland de Tvåväldige
som äga täckta frön, är väl intet utmärktare än det som
innefattar de egentliga Spir-blomster-arterna. Deras
blommor äga allmänt ett något utsväldt blomfoder, och
blomkronans hjelm hopkramad och urnjupen; ocli frökapseln
blir omsider sned i toppen och med spets försedd, samt
hyser inom a rum några kantiga frön. Utom detta
gemensamma slägtmärke, faller örtståndets mörka utseende, de
oftast inskurna bladen oeh vanliga blomningssättet i spira,
genast i ögonen, v. Linné räknade dem bland vexter med
maskerade blommor (personatas), och Jussien trodde sig
äga ännu större sknl att låna äfven slägtnamnet åt en hel
familj, eller hans så kallade Pediculares.
Ofvannämde ört, sällsyntare än en annan mer allmän
art, eller Kärr-spir- blomman (Pedicularis palustris L.),
träffas på somliga sidländta skogsängar i Öster- och
Vester-götland, Småland och Lappmarken. Den har en flerårig
tapplik rot, hvarifrån merendels flera qvartershöga
örtstjelkar uppkomma, helt enkla, bladfulla och kantiga.
Den mediersta är vanligtvis upprätt och de öfriga vidöpptt
Htbredda. Bladen, som omge dem vid roten liksom ett
sve-pe, aro odelta, ovala och naggade; men de på stjelkarne
nästan dubbelt partaggade och släta. Blommorna silta i
öfre bladvecken, ensama, rosenröda och temligen stora,
och visa sig i Juni och Juli. Hvartannat hörn på blomfodret
är mindre utmärkt, men dess yta utan punkter, och
mynningen fördeld i 5 små flikar, af hvilka den inre är minst.
Den nedre läppen på blomkronan är nedböjd, och har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
