- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 5 - Plansch 289-361 /
282

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HY P E RICUM QUADRAN G ULA R E.

Fyrkantig Hvperxk. Mansblod.

Örtstjelken är rak, fyrkantig och grenig.
Bladen sitta i kors, parvis, ovala , släta och med
mindre märkbara genomskinliga prickar.

Linn. Fl. Suec. p. 265. Cl. iS. Poiyadeiphia Polyandr. — Liljebt.
Sv. Fl. s. 219. kl. 9 MÅkgmänn. 5—5 qvinn.

Jyperikslägtets kännemärke bestar i ett 5delt
blomfoder sittande under fruktämnet; 5 kronblad och
hansträn-garne, till antalet obestämde, förenade nedlill i 5—5
knippen eller stammar, och ändtligfn innefattar den
5—5rum-miga frökapseln många frön. Med vexter som hafva
hjul-fcrmiga blommor (pl. Rotaceae), jemte hvilka v. Linns
ställde Hyperiken, äger den ingen nära gemenskap, utan
utgor, som Jussien bättre utstakat, en egen nat. ordning
(Hyperica), hvilken å ena sidan gränsar till Malpigherne,
och å den andra till Saftvexterne (Gutiiferae).

F.n stor del rf de Europeiska arterna af
Hyperiksläg-tet äio nästan fullkomliga mångmänningar (Polyandran),
e-medan deras ståndares strängar äro löga sammanvexte,
och skulle således i8:Je klassen för vår Flora kunna
umbäras, om icke ännu flere af de utiikes slägtingarne
rätt-visade deras bibehållande bland v. Linnes mångkullar
(Poiyadeiphia).

Fyrkant Hyperiken, icke mindre allmän än den
Pric-7rirja, (N:o y5) på ängar och i hagar, likväl der
belägenheten är något sidländtare än för den sistnämde, skiljer
sig genast frin densamma genom sin träaktigare rot ocii
nästan styfvare örtstam, icke tveaggad utan hvasst /^kantig.
Bladen sitta också ordentligare korsvis; de ha tydligare
nerver, och älven mot dagen genomskinliga prickar, ehuru
icke så märkbara på denna. Stundom saknas de på några
blad, utom i kanterna. Blommorna, som frarr komma i Juli
och A11 g., förena sig i en mindre utspärrande vippa, och
äro gula til! färgen. Ibland äro kronbladen purpurfläckiga,
men alltid något vinda och bakpå prickade.

Ehuru inan vanligen, och med skäl, för Apteken
väljer den prickiga Hyperiken, såsom kraftigare, kunde väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/5/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free