- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 5 - Plansch 289-361 /
291

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

If

Tillägg.

Nr. ioS. Flugsvamp. Pulvret deraf har blifvit
försökt och med fördel nyttjadt äfven i paralysi uppkommen
af indrifna utslagskrämpor^ och utvertes på sår som visa
tecken till gangren. Endast den delen af svampen bör
samlas, som sitter i jorden. Torkad ocfi pulveriserad
förvaras den i väl täppta glaskärl. Schwediaur Pharmacop.

Nr. loo. Brakved. Inkokade saften af bären säges
vara godt medel för fårskabb. Sa gar morb. epid. p. 56.

Landfolket i Baden göra en salfva, kokad af barken
med grädda, och bruka den utvertes för utslög. Gmel.
Fl. Bad. I. p. 5*8.

Nr. no. Svärdlilja. Alt tvätta kreatur med
de-kokten på roten, skall fästa håret och rena elaka sår.
Färska roten 4 delar med en del vitriol, ger ett godt svart
bläck, väl bekant i Skottland. Sibbald Scot. ill. p. 32.

På somliga öar omkring Skottland färgas också ylla
svart dermed. Ligluf. Fl. Scot. I. p. 86.

Sättas blommorna med ättika i lindrig varme, fås
deraf en vacker gul färg på linne, papper, läder m. m.

Nr. 112. Hafs- sÄlting. På några strandorter jemte
Östersjön brukas den till mat med andra grönkåls-vexter
om våren, under namn af RÖ/ir. Ehrh. Beytr. 4. s. 128.

Nr. 114. Strandrör. I somliga Farmakopéer före*
kommer den under namn af Arundinis vulg. radix. Vexten
innehåller en mängd söt saft, som är lindrigt afförande.
Piötterne skola kunna användas i stället för kina roten i
medicinen. Claudin. ingress, p. 178. De större rören
tje-na till pipskaft.

Nr. 115. Kummin. Talcan kalla Nogajensiske
Tata-rerne det lödämne, som de tillreda af stött kummin ock
stomjulk eller vatten, och som utgör det enda på deras
resor. De la Mottraye Voy. en Eur. Asie. 2. p. 43. I
Cir-kassicn bakas äfven bröd af kummin. 1. c. p. 99.

Nr. ii 6» Lin gon* v Ext. I Sibirien tillredes of den
med vört blandade och jästa bärsaften en angenäm och
rusande dryck. Georgit Reis. I. p. 208. Bönderne i Baden
(auf den Kaltenbrunn) göra ett slags brännvin af de jästa
bären, som kallas Steinbceren-Geiit ell. Wasser. Gmel.
Fl. Bad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/5/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free