Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillägg.
vh
Nr. 218. Myssie*ört. I kofoder blandad, skall den
öka mjölken. Lagd på vin och öl, gör det dem starkare
och mera välsmakande, samt bevarar lör syra. I Baden
brukas ett inagvin, tiliredt af Myssjan, allmän Erenpris,
Neglikrot, Tormentill och Sanickel med Rhenskt vin. Gin.
Fl. Bad. I. p. 529.
Nr. 219. Allmän Gentian. Färsk ell. torkad, ufgöi:
den ett helsosamt foder för boskap. Schreb. Sami. 5.
Nr. 202. Vinter Valerian. Den är mycket väl*
smaklig för får om våren, och kallas derföre af Tyskarna:
Lämmer-salat; äfven Töchterlein-salat af bergsboer i Baden.
Nr. 235. Röd Kornkll. C. Margueron, Medicus i
Strasburg, gjorde försök att pressa olja ur bären. Af 22
bär fick han 5 qvarter olja, brukbar för manufakturer
och apteken. Den är torkande, men stelnar icke af köld;
flammar endast med saltpeter syra, och med svafvelsyra blir
ett slags resina öfrig. Ann. de Chemie, N. 113. 1801. Do
långa räta grenarne nyttjas till pipskaft.
Nr. 200. Bredbladig Lök. I Sibirien brukas den
tidiga vexten bland annat grönt till mat. Kamschadalerne
söka deri ett botmedel för skörbjugg. Gmel. Ff. Sib. I. p. 48.
Nr. 258. Mångårig Tusen sköns-ört. Om våren
ge bladen ett smakligt grönt som spenat.
Nr. 254- Bredbladig Latyr. Arterne gro aldrig
sedan de torkat, äfven om de ligga flera år i jorden. Men
om ett hål filas på sidan, gå de opp inom 8-14 dagar.
Bäst är att så dem ännu mjuka i skidan. Landskamrer.
S. J. Ljungh.
Nr. 256. Röd Fackel-ört. Om örten lägges i
sä-deslåren, skola viflar (curculiones) fly för densamma. Schrebt
Sami. 3. p. 73.
Nr. 262. Europeisk Var c fots-ört. Kallas i
Tyskland Ziguener-kraut, för det bruk Zigenare göra deraf.
På apteken var den förr känd under namn af Iiiba
Marrubii aquatici.
Nr. 296. Blom-vass. Roten är litet
sammandragande , och brukades fordom som medel för ormstyng. Gmel.
Fl. Bad. 2. p. 42.
Nr. 3o5. Aptfks-sangvisorb. Pallas, i bref till
Prof. Kölpin i Stettin, af d. 8 Jan. 1775, säger sig i Mon*
goiien sett den yppersta verkan af infusion på roten i blod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
