Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SALIX HERBACEA.
DVERG-PIL.
Löfbladen äro cirkelrunda, sågade, å ömse
sidor glatta samt nätådriga. Roten och
Stammen är krypande och grenig.
Linn. Fl. Suec. p. 349. Fl. Lapp. s. 355. Cl. 22. Dioecia. Diandr.
— Liljebl. Sv. Fl. s. 304. Kl. 13. Samkulle. — Åtskilde.
Minst af alla inhemska Trädslag (som v. Linné kallar
honom), kan denna Pilart anses för en verklig motsats till den
Jätten bland dem, hvilken nyss (n:o 356) blifvit beskrifven.
Dverg pilen är allman, högi på de ödsliga fjällen, från
Dalarne ända genom Lappmarkerne, buskartad, med djupt
gående, krypande och fördelt rotstam, hvars grenar ofvan
jord äro ofta knappt mer än tums långa, endast med några
blad försedda. På lägre och gräsvuxna fjälltrakter blifva de
stundom något längre. De äldres bark är svartbrun, men
årsskottens rödaktig och helt slät. De kortskaftade bladen,
allmännast cirkelrunda, urniupta vid basen och i toppen,
finnas stundom eggrundare: de största knappt half tum breda.
I kanten äro de finsågade och täckt nätådriga på den å
ömse sidor glatta och lifligt grönskande ytan. Inga
bladfjäll synas, utan blott nästa årets bladknoppar bredvid
bladskaften. Helt små blomhängen sitta ensamma i ändan
af grenarne, med blommor, efter slägtets art, till könet
åtskilda på särskilta buskstånd. Hängfjällen äro trubbiga,
i kanten finhåriga, men för öfrigt släta och brunfärgade.
Hannknapparne äro gula, men fruktämnet rödaktigt.
Pistillens märken äro dessutom tvådelta. På Hanblommorna
upptäckas, utom den vanliga Håningskörteln, 2 smärre
fjäll vid basen af ståndarne inom det nämde större. Det
hvita och korta frödunet som omgifver fröet, fästes icke
upptill som en krona, utan ganska löst under detsamma.
Ehuru frökapseln är vanligtvis slät, har likväl Prof.
Liljeblad funnit en afart vid Torne järvi i fjällen med
hvitludna fröhus, samt bladen litet spetsiga och knappt
märkligt sågade i kanten.
Det är snarare för att visa det förvånandft afbrottet i
vexten emellan andra träd och denna pyssling, då vi nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
