- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 6 - Plansch 362-432 /
50

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SALIX FRAGILIS.
Skör-Pil. Grön-pil. På F. Halava, Sulava, Halapaju.

Löfbladen äro bredt lansettlika, spetsiga,
sågade och glatta; Bladskaften småtandade och
besatte med körtlar, äfven som bladens
serraturer.

Linn. Fl. Suec. p. 347 Cl. 21. Dioecia. Diandr.— Skånsk, res. 3. 200.
— Liljebl. Sv. Fl. s. 297. Kl. 13. Samkulle. Åtskilde.— Reiz. Fl. oecon.
s. 636. Woodwill. Med. Bot. p. 543.

Vid den af några föregående Pilarter redan meddelta
beskrifning ses den märkvärdiga åtskillnaden i storlek af
särskilta slag. Denna täflar med de största och kan anses
som ett af de allmännaste inhemska löfträd, likväl oftare
sedt ofvanför Skåne än i samma Provins, hvarest
Hvit-pilen (S. alba) finnes i större mängd. Deremot äro
landsvägarne i flera andra med denna arten besatte vid
sidorna, så mycket lättare, som intet träd kan med mindre
besvär fortplantas. Der skyggd tarfvas, torde dock andra
trädslag böra väljas, emedan detta är så utmärkt skört,
att årsgamla qvistar blott med en fingerstöt afbrista. Det
har ock glesare grenar, och motstår således mindre väl
stormarnes anfall. Stammen tilltar mycket hastigt men
mest i tjocklek, så att den kan få hela alnens tverlinie.
Bladen äro alldeles glatta och glänsande å ömse sidor. De
första som utspricka vid blomningstiden (ty desse åtfölja
den på denna arten) i Maj, äro nästan helbräddade,
efteråt bli de mycket längre, efter hela kanten sågade och
icke sällan isgrå inunder. De på telningarne ha derjemte
småtandade stipler. Äfven begge könens blomhängen ha
2-3 små blad vid blomskaftets bas, men de bortfalla snart.
Hanträden äro i allmänhet talrikare, och så väl deras som
honornas hängen äro cylindriska, slankiga och blekgula.
Hvar liten blommas håningshus består af 2 små gula
körtlar, af hvilka den ena är litet större. Vanligt finnas blott
2 hansträngar. Honblommorna ge slutligen ymnigt frödun
vid Midsommarstiden.

Bladen ätas af Husdjuren men ej af får; och
blommorna besökas flitigt af Bien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/6/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free