Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bör såsom inländsk vext anses, våga vi icke säkert afgöra.
Den är allmän på fuktigare ställen i Frankrike, Österrike
och Tartariet. Hos oss är den funnen i Helsingborgs
trakten, och synes också fördraga klimatet, såsom genom
rötterne mycket utbredande sig inom den kretsen der den
en gång inkommit. Roten är flerårig och ganska
krypande. Flere örtstänglar vexa tätt tillsammans, hela alnen
höga och raka, men likväl hit och dit böjda, liksom att
härma egenskapen af sina slingrande slägtingar. De glatta
och skinande, men inunder blekare bladen ha en fast
sammansättning. Öfver allt i bladvecken sitta 5-6 blommor,
gröngula till färgen, af den sällsamma form som nyss
sades. Den lilla tungan är helt trubbig, och
fortplantnings-delarne, som inom blommans klotlika basis döljas, kunna
knappt utan synglasets tillhjelp urskiljas. På detta sätt
bortgömde, har naturen bestämt en liten Cupid, en
nästan icke märkbar fluga (Tipula pennicornis), försedd med
fjäderlika antenner, med hvilka hon, under forskandet
efter födan, genom sina retelser sprider frömjölet från de
instängda hanknapparne på märkena som omgifva dem.
På sådant sätt blifva de 6-hörniga fruktämnena bördiga,
och desse förvandla sig ändteligen i rundade fröhus ofta
större än dufegg, märkta utanpå med 6 ränder för lika
många rum invertes.
Såsom Medicinal-vext ansågo de gamle denna för
likhaltig med andra af sitt slägte (A. rotunda, longa). Roten
är mycket besk och skarp, och en lika smak röja bladen.
Ett med Spir. Vini tillredt extrakt blir öfvermåttan beskt,
och det med vatten äfven saltaktigt. Medlet brukades i
pulverform, extrakt och essens; och den sistnämde
prisades i podager, såsom märkligen stillande anfall af den
kramp i vadorna, som bebådar sådana anstötar. Som ett
lindrigt retande och lifvande ämne gaf man roten i pulver
till en drakma, men icke mer på en gång, för att ej
uppväcka äckel och kräkning. Än i dag äro de pulveriserade
bladen brukade till boskaps-medicin, neml. utvertes på
gamla sår hos Hästar. Kalmuckerne nyttja också dekokten
af örten, att genom tvättning dermed befordra
fjädervexten på deras Valkar, äfven då de få utslag; för hvilken
krämpa de ock begagna medlet på lika sätt åt sig sjelfva.
På ställen der flygsand finnes skulle vexten kanhända till
sandens bindande också kunna fortplantas, men icke på
kultiverade platser, hvarest den snart blir ett ledsamt
ogräs, som sedan med svårighet utödes.
Tab. — Öfra delen af örten blommande, efter nåt. —
a. de sins emellan förenade könens fortplantnings-delar,
skilde från fruktämnet; större gjorda: — b. ett par af
hanknapparne som de äro af hvar sitt märke omfattade;
ännu mer förstorad figur. — d. en frukt i nat. storlek tvert
afskuren, för att visa dess 6 rum. — c. ett frö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
