Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TROLLIUS Europaeus.
Allän Bullerblomsterört. Smörbollar.
Äng-knappar. Ängbullar. Laxblomster. Hvalkullor.
Blomkronan är mest tillsluten; dess håningshus
äro platta och långa som Ståndarne, eller
hälften kortare än kronbladen.
Linn. Fl. Sv. p. 198. Cl. 13. Polyandria. — Liljebl. Sv. Fl. s. 230.
Kl. 9. Mångmänningar. Mångqvinn. Retz. Fl. oecon. s. 736.
Af alla de inhemska vexter, som höra till den nat. fam.
mångskidade (multisiliquae) eller rättare de Ranunkel-lika ,
är väl ingen som kan bestrida Bullerblomstret företrädet.
Dess slägtmärke, att icke hafva blomfoder, men deremot
ett stort antal (t14) kronblad, med (omkring 9) nästan
jemnbreda och glatta håningshus, skiljer det lätt ifrån de andra
slägtingarna, Ranunkler och Anemoner, men närmar det
till Helleborerna, med hvilka v. Linne sjelf fordom
förenade det. Men dessas pipiga och 2läppade håningshus äro
ett godt skiljetecken, och Bullerblomstret utgör sitt eget
slägte.
Vexten, som träffas i flera provinser, både sydligare
och längre åt norr belägna, sjelfva Lappska fjällen icke
undantagna, på gräsvuxna fält och ängslundar, har en
perenn rot, hvarifrån en eller flera, enkla, 3-4 qvarter
höga blomstjelkar uppkomma. Bladen äro 5-6 delta, hvar
del viggelik, och vid kanten inskurna: de vid roten längre
stjelkade och ju längre upp utan skaft och till skiftes
sittande samt alla bara. Vanligen prydes stjelken i Juni med
en enda blomma i toppen, stundom med flera, då den
delar sig öfverst, som det händer i fjällen. Blomman är skön,
stor, gul till färgen, af angenäm lukt och behaglig af sin
nästan klotrunda form medelst de tillslutande kronbladen,
som under deras kupiga yta dölja så väl de platta, smala
håningshusen, som fröredningsdelarna. Fröhusen, som
formeras af de talrika fruktämnena, bli nästan cylindriska och
innesluta en mängd svarta, glänsande frön.
Örten ätes ej af boskapen, hvilket väcker misstanka
för lika åverkan som af Ranunklerna, ehuru den är
mycket svagare; likväl ses getter och får förtära vexten,
ehuru den säges vara skadlig för de sednare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
