Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CETRARIA NIVALIS. Achar.
(Lichen nivalis. Linn.)
Snölaf. På Island: Mariugraus.
Stambladet är på ytan gropigt, hvitt och vid
basen gulaktigt, ofvantill deladt i mångfaldigt
inskurna, krusiga och naggade flikar.
Fruktsköldarne sitta mot yttersta ändarna, något
upphöjde, konkava med grynig kant.
Linn. Flora Sv. p. 413. Cl. 24. Cryptogam. Algae. Fl. Lapp. p. 446.
— Liljebl. Sv. Flora, s. 425. Klass. 16. Lönngifte. Alger. — Retz. Fl.
oecon. s. 384. — Achar. Meth. Lichen. p. 294. — Olafs. Reis. igienn.
Island. I. s. 165.
Efter den bättre indelning, som den berömde
författaren af Methodus Lichenum nppgifvit af Lafvarna, hvilka
utgöra en egen familj bland de lönngifta vexterna,
framställes här Snölafven under ett nytt namn och slägte,
hvilket hör till dem, hvars fröredningsfäste äger lika substans
och oftast färg med sjelfva Lafvens stam (Coenothalami
Ach.); och slägtkarakteren består i de snedt ansuttna och
nästan sköldlika fröredningsfästen (apothecia). Denna
tillkommer, som bekant är, äfven Islandslafven. Torra,
högländta, sandiga fält och backar hysa Snölafven, sådan den
i allmänhet finnes, kort och knappt tumslång, liggande
liksom lös på marken. I fjällarna, särdeles de som skilja
Dalarne från Norrige, vexer den mycket större, torftals
fästad emellan andra lafvar och fjällgräsen. Stammarne,
många förenade, äro hinnaktige, bredare eller smalare,
än platte, än kupige, med nätlikt sammanlöpande
gropigheter på ytan, som är ganska hvit, utom vid roten, som
lyser mer och mindre gul. Ofvantill dela de sig i krusiga,
genombrutna flikar, hvilka, stundom odelta, bära mot de
bredare topparnas kanter merendels ensamma fruktsköldar
af olika storlek från 1-3 lin. diameter, i början plattade
och hvita, men med åldern något skållike och upphöjde
samt i kanten knottrige och af ljus eller mörkare rödbrun
färg. Denna så kallade fröredning är ganska sällsam och
finnes blott på den i fjällen vexande lafven. Den på
somliga hedar befintliga lafven saknar dem, och är deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
