Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ORNITHOGALUM UMBELLATUM.
Flockblommig Vårlök. Morgonstjernor.
Blomspiran sitter i toppen af stängeln; de
nedre blomskaften äro nästan så långa som de
öfre blommorna. Ståndarne äro vid basen
utvidgade.
Linn. Sp. pl.ed. 2 p. 441. Cl. 17. Hexandria. Monogynia. — Liljebl.
Sv. Fl. s. 141. Kl. 6. Sexmännimgar, Enqvinn. — Linn, praelect. in ord.
nat. pl. ed. Giseke. p. 287.
Ehuru litet ömtålig denna vext synes vara, är den likväl
icke Svensk inföding, utan står på sannna lista som den
vilda Tulpanen, Kroll-Liljan , Damspels-blomman, m. fl.
hvilka, fordom främlingar, ofta på de naturliga åboernes
bekostnad inkräktat deras plats. Också äro Lökvexter
dertill i synnerhet fallne, för deras rötters egenskap att
mycket förmera sin afkomma och kringsprida sig. Detta slags
Vårlök, allmän i Södrare Europa, torde kanske räkna
Orienten för sin stambygd. När den nalkades våra Polhöjder,
är oss obekant, men på sin tid skedde det utan tvifvel till
prydnad af blomsterparterren. Nu har den på mer än ett
ställe stulit sig derifrån och sökt sig på utmarken ett friare
utrymme som till ex. vid Carlberg nära Stockholm och
flerstädes.
Vårlöks-Slägtet har en blomkrona med 6 blomblad,
vidöppna och efter blomningen qvarsittande kring deras
fäste. Hansträngarne äro vid basen mycket platta och breda,
och frukten, lik de flesta Liljevexternas, 3:rummig med
många frön. Denna flockblommiga arten har en nästan
klotrund Lök tätt hopsatt af fjäll, och alstrar en talrik afföda
genom en mängd små lökar under den yttersta huden,
fastade medelst fina rottrådar underst på moderlöken. Alla
bladen komma från densamma, smala, jemnbreda, kölade,
strimiga och qvarterslånga. Blomstängeln löper midt ur
löken, ofta längre än bladen, trind och vek, i toppen af
hvilken blommorna bilda en spira af de gradvis förlängda
blomstjelkarne, hvar och en försedd inunder med en lång
smal blomskärm och bära hvar sin blomma, som är
vidöppen, mjölkhvit ofvanpå och grönaktig inunder, samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
