Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BALLOTA RUDERALIS.
efter Midsommaren, och fröna mogna som vanligt
obetäckte i botten af blomfodret. Ballota nigra Linn. Sp. pl.
ed. 1. eller den af Auktorerne allmännast antagna, har mera
rundade och hjertlika samt mindre ludna blad.
Blomskärmarne äro blott hälften så långa som blomfodret, och detta
har en nästan tver mynning, med ganska korta ehuru hvassa
tänder. Den varierar med röda och hvita blommor, af
hvilka den sednare är Svensk, ehuru sällsynt.
Stinkmyntan är icke sällsynt, särdeles i Vestergötland,
så väl på Landsbygden vid byarne som kring städerne.
Den förekommer äfven på Gottland och Öland.
En egen stark, besvärande lukt, som likväl har något
kryddlikt med sig, gaf örten fordom ett utmärkt rum bland
invertes brukade, väderdrifvande medel, såsom i
Moderpassion; och utvertes som fördelande körtelsvullnader och
lindrande de plågor som ofta åtfölja den blinda
Gyllenådern. Detta sednare bruk synes icke heller ogrundadt, i
anledning af samma egenskap hos många af familjen.
Landsfolket på Gottland anse äfven vexten som en
stärkande Boskaps-Medicin, och bruka för den orsaken
afsådet. För öfrigt finnes den alltid orörd af kreaturen.
Tab. — Öfre delen af vexten blommande, efter nat.
— a. en blomkrona öppnad, något större gjord. — b.
blomfodren. — c. fröna i nat. storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
