Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
394.
RANUNCULUS NIVALIS.
Snö-ranunkel. På Lappska: Norsa-Rasi.
Rotbladen äro njurlika, 5-flikiga; helbräddade;
Stjelkbladen fingerlikt delta: Stjälken
enblommig: Blomfodret hårigt: Frönas spets är rak.
Linn. Fl. Sv. p. 195. — Fl. Lapp. p. 252. t.3. f.2. — Cl. 15. Polyandria
Polygynia. — Liljebl. Sv. Fl. 228- Kl. 9. Mångmänningar Mångqvinn.
— Sv. Zoolog. Ren. s. 54.
Högt upp i Lappska fjällen vid snödrifvens brädd eller
jemte is-skorpan, lyser FjällRanunkeln, lockad ur sitt
nästan eviga vinternäste genom kraften af de strålar som en
lifvande sol, blott en kort tid, sprider dygnet om öfver
dessa ensliga nejder.
Från en liten rot fästad med några enkla hvita
trådar vid den knappt upptinade marken, uppkommer en,
sälian flere tillika, 2–3 tums hög örtstam, som odelt och
slät äger blott ett eller annat blad, utom de vid roten,
som äro stjelkade, njurlika och delte i 3–5 lober,
glänsande på ytan och utan märkbara nerver. Högre upp eller
midtpå, sitter ett enda tätt vid stammen, och stundom
ett annat närmare blomman, begge djupt eller fingerlikt
delte i smala trubbiga flikar. En enda blomma pryder
toppen, stor som smörblomstrets, men nästan mera
lysande. Dess blomfoderblad äro betäckta med bruna hår;
hvilka omsider än mörkare göra ett sällsamt afbrott mot
de glänsande guldgula kronbladen, midt ofvanpå hvars
korta men spetsade klor det lilla håningsgömmet visar sig
som ett på snedden löpande hål. Ståndarnes strängar
äro utmärkt plattade och stiften knappt krökte, samt
göra slutligen en rak spets pä hvarje frögömme.
En liten vext (R. nivalis pygmaeus Linn. Fl. Lapp. 232
t. 3 f. 3) har väl varit med denna som dvergförändring
förenad; men icke allenast sjelfva örtens och blommornas
olika storlek, deras nästan bara blomfoder, som äro
större än kronbladen, utan i synnerhet, enligt Doct.
Wahlenbergs intygande, fruktspetsarnes egenskap såsom krökta,
gör det högst sannolikt, att denna förmenta afart bör
som särskilt species anses.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
