Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
400.
RANUNCULUS REPENS.
Ref Ranunkel. Refjagräs. Vatturotblomster.
Örtstjelken är uppstigande, med krypande
rot-telningar. Bladen äro (sammansatta)
trebladiga med tredelta småblad; blomskaften
fårade och blomfodret vidöppet.
Linn. Fl. Sv. s. 396. Cl. 13. Polyandr. Polygyn. — Skånsk, res. s. 110.
Liljebl Sv Fl. s. 227. Kl. 9. Mångmänningar Mångqvinnade. — Retz.
Fl. oecon. s. 588. — Krapf de venen. qval. Ranunc. p. 38.
Denna Ranunkelart liknar något den lökartade (387)
men är slätare och utvidgar sig mera, samt träffas mest på
sidländta skuggrika ställen, fastän stundom ymnigt nog i
trägårdarna och på andra odlade platser, och äfven på sjelfva
ängarna. Stjelken, uppkommen från en mångtrådig rot,
vexer upprätt, men ger en mängd långa krypande
rotskott, som lätt genom egna rötter fästa sig vidtikring.
Sjelfva hufvudstjelken är trind och bar, men grenig. De
nedra bladen äro 3:bladiga och dessa åter 3:delta och
inskurna; men de öfversta odelta. Blommorna äga ett
hårludit blomfoder, som är vidöppet, ej tillbakaböjdt, och
kronbladen guldgula och i toppen urnjupna.
Håningshusfjället liknar ett upp och nedvändt hjertformigt lock.
Ehuru de fleste samslägtingar äro misstänkte för
deras skärpa, och i följe deraf skadlighet för djur-kroppen,
är likväl denna art oskyldig, åtminstone i dess första
ålder, hvarföre han på somliga utrikes orter blandas till
Grönkål; i Norrige uppsamlas den vid vårplöjningen
på åkrarna, och rentvättad ges åt boskapen, som äter
den utan fara. Landtboen finner den emedlertid besvärlig,
såsom ett, för dess krypande grenar qväfvande ogräs.
Blommorna skola genom odling blifva dubbla, och kunde
liksom de af R. acris passa på blomsterlisten, om ej den
krypande egenskapen atligsnade den derifrån.
Tab. — Vexten efter naturen tecknad, med rot och
rankor. — a Ett kronblad med håningsfjället. — b De
mognade frögömmen sittande tillsammans. — e. ett enda
särskilt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
