Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
404.
JASIONE MONTANA.
Monke-ört. Monke.
Har bladig örtstam med nästan lansettlika,
vgiga blad, och ett halfklotrundt blomhufvud
i toppan.
Linn. Fl. Sv. p. 303 Cl. 19. Syngenesia Monogamia. Sp. pl. ed.
Willd. I. p. . Cl. 5. Pentandr. I gyn. — Liljebl. Sv. Fl. s. 98. Kl. 5
Femmänning. Enqvinnade. — Retz. Fl. oec. s. 324.
Om man håller sig strängt efter Sexual Systemets reglor,
så måste denne vexten sökas i en klass, som tyckes nog
mycket aflägsna densamma från sina naturliga slägtingar
med klockformiga blommor (pl. Campanulaceae), till hvilka
också v. Linné räknade den. Men vi ha redan förut
(n. 290) uppgifvit ett dylikt förhållande hos en annan
frände af samma familj, hvilket också nu förklarar
billigheten af detta slägtes införande bland Femmänningarne, med
bibehållande af sin karakter: en hjullik femdelt
blomkrona, med smala, jemnbreda flikar. Hanknapparne äro vid
basen hopvuxne (egentliga skillnaden från örtslägtet
Phyteuma), pistillens märke klubblikt och tvådelt, och
frökapseln, under blomfodret sittande, öppnar sig i toppen
och är blott till hälften 2rummig, d. ä. mellanväggen
åtskild midti kapseln och icke förenad med fröfästet nära
bottnen i medelpunkten.
Ehuru vexten är endast årlig, får den en hård och
träaktig rot, hvarifrån ofta flere örtstjelkar uppkomma,
qvarterslånga, trinda, bladiga, och ej sällan greniga i
toppen. Bladen, än jemnbreda, än lansettlika, äro ned mot
roten större och de öfre till skiftes sittande, vågiga i
kanten liksom vore de tandade, samt på ytan sträfva.
Blommorna formera ensamma hufvuden i toppen halfklotrunda,
af tätt sammansittande kortstjelkade blommor inom ett
gemensamt 10bladigt blomfoder, liksom hos väddslägtet;
men hvar blomma har dessutom sitt egna lilla 5delta
ofvanför fruktämnet. Blomkronan är ljusblå, delad i 5 lika
långa, smala, uppräta flikar med mycket kort pip inunder.
Hanknapparne, nedtill sammanvnxne, äro i toppen
åtskilde. Stiftet, längre än ståndarne, äger ett klubblikt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
