Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
407.
CAKILE MARITIMA.
(Bunias Cakile Linn.).
Kakil-ört.
Örtstjelken är grenig, spridd och vriden.
Bladen äro saftiga, partaggade med jemnbreda,
tandade flikar.
Linn. Fl. Sv. p. 613. (Bunias Cakile) Cl. 15. Tetradynamia
Siliquosa. — Sp. pl. ed. Willd. 3. p. 416. (Cakile maritima) Tetradyn.
Siliculos. — Liljebl. Sv. Fl. s. 284. Cl. 12. Fyrväldige Långskidade. —
Retz. Fl. oec. s. 133.
Den erinran har förut blifvit gjord, att ehuru lätt de
skidbärande eller korsblommiga vexterna (pl. Siliquosae-
Cruciferae) skiljas från andra, så möter dock ofta
svårighet vid bestämmandet af slägtkarakteren. I anseende till
den närvarande har man ej endast tvekat om dess plats
antingen ibland de med längre eller kortare skidor, utan
förenat den med andra af nog olika förhållande i frukten.
Tournefort och Gaertner ha utan tvifvel gifvit bästa
anledningen att åtskilja densamma genom en lansettlik, nästan
4sidig kort skida, bestående af 2 leder, med en tand å
ömse sidor, som affaller vid lederna, utan att med valvler
öppna sig.
Kakil-örten förekommer på hafsstränderna kring
Gottland, Skåne och Halland, och är annuel med en mycket
grenig trind örtstam, merendels nedliggande med vridna
och zigzag böjda grenar af ett saftfullt väsende, äfvensom
bladen, af hvilka de nedre äro djupt partaggade med
jemnbreda och något tandade flikar. De öfre bladen äro
ofta blott tandade eller inskurna, samt deras och
stjelkarnes färg något blågrön.
Blommorna sitta, då de visa sig i Juli, många
förenade mot ändan af grenarne, i början som en qvast, men som
småningom förlänges till form och utseende som
Levkojans. De äro af en blek purpurfärg, och verkligen
prydliga. Fröskidorna som efterfölja dem, kunna, då de lossna
hån deras fästen, kallas spjutlika, och af deras 2 mer
utstående hörn liksom tveäggnde, och få en glatt yta, som
mörknar när fröna mognat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
