Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CAREX ACUTA
Ibland gräs på starrängar är alltid denna ymnigast,
ehuru till tinga fördel för andra, som gemenligen qväfvas
af densamma. Den är emedlertid så vida gagnelig, att
gungdyn och liksom flytande landstycken, genom dess
starka sammanflätade rötter, småningom få en sådan
fasthet, att, efter flera års förlopp, och efter hvarandra
följande och multnade vegetationer, en fast och omsider hård
vall tillskapas.
Som fodervext har Blåstarren ett dåligt anseende.
Om kreaturen förtära den, ännu på roten, och äta deraf
någon mängd, tror man den väderstinnhet uppkomma,
hvaraf de hastigt uppsvälla och äfven störta, om ej
purgerande medel eller snarare något slags retande klistir
användes, samt kreaturet nödgas till häftigt språng och rörelse.
Genom utsot och svettning häfves då det onda. Sannolikt
bidrar gräsets (kanske) svårsmältare egenskap, då det af
den på den sumpiga trakten nyl. inkomna hungriga
boskapen omåttligt betas, utan behörig tuggning och
idisslande, till de närnda krämporna, hvilka , som man väl vet,
kunna härröra från mycket bättre föda, ovårdsamt njuten,
t. e. klöfver, vicker. — Emedlertid har man gissat till
orsaken af Blåstarrens ofog, dels genom dolda insekter eller
sådanas larver, dels genom mekanisk åverkan på
inelfvorna medelst skarpheten af strået och bladens kanter. I
Tyskland har således gräset fått bedröfliga tillmälen af
Sterbegras, Berstgras, Sprenggras, o.s.v.
Slåttern af starrängar bör ej för länge uppskjutas, utan
ske tidigt, då grässlagen der äro ännu mjukare och
kraftigare. I detta lynne och torkad blir också blåstarren,
särdeles inblandad med annat foder, icke mer äfventyrlig,
ehuru dock icke, utan i nödfall, passande för hästar och
får, hvilka deraf vantrifvas.
Så väl blåstarr, som andre arter af slägtet, passa till
tätning af tunnkärl, och till stoppning af hvarjehanda
utensilier, såsom sadlar, dynor m. m.
Tab. — fig A. är den större varieteten — nemligen
toppen deraf, i nat. storlek. — B. den mindre. —
* Rotdelen af A. — * * ett stycke af strået, förstoradt. — a.
en hanblomma med sin gluma. — b. Honan eller
pistillen. — c. skalet. — d. ett fröhus. — e. detsamma på
tveren afskurit för att visa fröet. — Alla förstorade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
