Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
419.
GALIUM APARINE.
Snärje Galie. Snärpe-gräs, Snärjegräs, Vattenbinda.
På F. Kieru-ruoho.
Örtstjelken är grenig, slak och sträf. Bladen
sitta 8 i krans, bredt lansettlika, sträfhåriga
med små tillbaka böjda piggar. Fröna äro
fintaggiga.
Linn. Fl. Sv. p. 45. Cl. 4. Tetrandr. Monogyn. — Liljebl. Sv. Fl.
s. p. 63. Kl. 4. Fyrmänning. Enqvinn. — Rets. Fl. Oecon. s. 277. —
Gmel. Fl. Bad. 1. p. 354. — Schmidiaur. Pharmac. — Gaspari osserv.
storiche, mediche 1731. 17. Med. & Philos. Comment. 5. p. 320. Pharm.
Aparines Herba.
Det yttre utseendet röjer dennn Galie-arten, så väl som
de förr anförde (n. 122, 165—357). Allmän på uppbrukade
ställen, särdeles i ärtåkrar, äger den en annuel och
fintrådig rot. Örtstjelken, en—två alnar lång, allt efter
bördigheten, är mycket grenig, slak, lätt bruten och sträf af
bakåt vettande fina hullingar eller taggar. Bladen i krans
sittande, ha en spets i toppen, och sträf yta samt kanten
och medlersta nerven besatte med små bakböjda taggar.
Blomstänglarne utkomna så väl i bladvecken som
topparne, enkla och tvådelta, samt sträfva. Blommorna, som visa
sig hela sommaren, äro små och hvita, och frukten större
än bos de flesta arter, samt betäckt med hullingslika hår.
Bland ogräsen är Snärje-Galien alltför väl känd, och
och kan utödas endast genom uppryckande. Oaktadt dess
förargerliga egenskap att fästa sig vid alla nåkande
föremål, ätes den så väl af boskap som hästar. Rötterne
hysa ett rödt färgämne, blommorna besökas af bien, och
ankor förtära vanligt den spädare örten. I vissa landsorter
brukas ett knippe af densamma färsk samlad till
Mjölksil (v. Linné). Bland ersättningsmedel för Kaffé har man
ock uppgifvit frön af Snärje-gräset, men förmodel. fåfängt.
Vexten är i sig sjelf saftig och äger besk smak.
Dioskorides redan påstod att, med svinister sammanstött,
uplöste den strumer som dermed belades. Men det är
äfven i sednare tider som man användt den i Italien för
skrofulösa svullnader, så väl öppna som tillslutna, till
hvilket ändamål man uppblött gröna örten i smält, varmt
smör. Ännu nyligare har den kommit i rop, såsom
medel mot skörbjugg och envist utslag, nemligen den
utpressade saften intagen till 4 matskedar 2 gång. om dagen. —
(Edward’s treatise on ihe Goose-grass or CLivers and it’s
efficacy in the cure of the most inveterate Scurvy.
London 8:vo).
Tab — ett stycke af vexten i nat. st. — a. en blomma. — b.
fruktämnet förstoradt. — c. d. fröet i nat. st. och förstoradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
