Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CONFERVA LITTORALIS.
ovservationer på organisationen, bevisa Confervernes natur
närma sig till djurens, eller att de äro — en del verklige
Polyper — andre, boställen för sådana. Man *) har gått
ännu längre, och föreslagit förening icke endast af
Conferverne, utan af hela Cryptog. klassen med zoofyterne,
nästan som ett eget rike midt emellan vexternas och djurens.
Ännu synas oss dessa rön vara nog mycket influerade af
en liflig inbillning. Förnyade analyser af andra berömda
forskare **) ha deremot lemnat olika resultat, att neml.
Confervernes väsende är verkligen Vegetabiliskt; en
mening som förmodligen torde bibehålla sig.
Den art, som gifvit oss anledning till föregående
anförande, och hvilken Dillwyn räknar till sin 3:dje afdelning:
Articulatae filis setaceis, a. aveniae: ** ramosae är en
hafs-produkt, befintlig nära kusterna, vexande på stenar,
klippor och oftast på Blås-Tången (Fucus vesiculosus).
Dess trådar formera aflånga knippen, af blekgulgrön lärg
och af flera tum i längden, hvilka länka sig efter
vattnets rörelser. Trådarnes substans är lös, men ej
geléaktig, och ligga så tillsammans, att de knappast kunna
åtskiljas. Knippvis flytande, få de af de smärre sidgrenarne
ett täckt fjäderlikt utseende. Hvarje tråd särskilt delar sig
i grenar, sällan motsittande hvarandra, men utgå i hvass
vinkel, utmärkte för deras spetsiga ändar. Lederne äro
ej längre än sjelfva trådens eller dess grenars diameter,
åtskilde med dunklare mellanskiften. Fröredningen (om
vi må så kalla den) utgöres af en mängd klolformiga
kapsler som sitta utan viss ordning på grenarne. När denna
arten torkas blir den mörkare.
Denna Strand-Slinka förekommer i synnerhet på
Gottland under namn af Ylle, och utgör der ett af de
gödningsämnen, hvaraf Öboerne betjena sig på åkerfälten,
äfvensom af Hautern , Tången och Kräkeln. Yllet anses
bland dessa för det fetaste, men måste ej genast läggas
på åkern, (helst örjord) utan i hög, lör att före dess
utbredande sammanbrinna.
Tab. — A. vexten i nat. storlek (sittande på ett stycke
af Blås-Tång). — B. en tråd enskilt förstorad. — C.
än mer förstorad. — D. ett litet stycke med fröredning.
*) Treviranus.
**) Vauquelin, Decandolle, Dillwyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
