Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
422.
SCABIOSA SUCCISA.
Ängvädd. Angeblad. Blåhattar. P. F. Pirunpurema.
Roten är liksom afbiten. Örtstjelken enkel.
Bladen aflånga, och de på stjelken lansettlika.
Blomhufvudet är nästan klotrundt, och
Blomkronorna ha fyra lika stora flikar.
Linn. Fl. Sv. p. 42. Cl. 4. Tetrandria. Monog. — Goltl. res. s.
253. — Öl. res. s. 97. 101. — Skånsk, res. s. 277. — Liljebl. Sv. Fl. s.
60. Kl. 4- Fyrmänning 1:qvinn. — Retz. Fl. oecon. s. 655. — Murray
App. Med. I. s. 179. — Pharm. Morsus diaboli Radix, Herba.
Genom två föregående arter (322, 393) är slägtmärket
tillräckligen förklaradt. Denna, som förekommer temligen
allmän, särdeles på sidländta ängar, blommande från
Augusti till sednaste hösten, skiljer sig från de andra,
genom sin mörka, stympade (perenna) rot, sina ovala,
helbräddade och gleshåriga rotblad, och de på den ofvantill
greniga örtstjelken lansettlika och tandade, samt i
klotform förenade blommor, mest af en högblå färg, fast
någon gång hvita — och alla småblomstren jemt 4:delta
(aequales).
Den tid, då skrock var mer gängse än, kanske, nu,
ansågs roten såsom betydande läkmedel mot gift, pest,
vattensot, lefversjuka m. m. och detta tillika obestridligt för
den löjliga tankan, att som roten synes tver eller liksom
afbiten, Hin onde mycket säkert gjort det af afund till
menniskoslägtet. Öfver allt har samma Munk-saga inritat
sig, och derifrån alla dessa namnen: Morsus diaboli,
Teufels Abbiss, Devil’s bit &c. Nu tror man hvarken på det
ena eller det andra.
Hornboskap och hästar beta vanligtvis färska örten;
hvilken genom sina första blommor, på somliga orter t. ex.
Gottland, utmärker slåttertidens närvaro. På Öland färgas
grönt med färska bladen, och i Skåne gult medelst torra
örten jemte Alun; hvarom närmare underrättelse finnes i
Retzii fl. oecon. s. 655.
Tab. — Örten i naturlig storlek med Roten. — a. Ett
småblomster särskilt. — b. Blomfodret med pistillen — c.
Ett utblommadt blomfäste med frö i nat. st. — d. Ett
frö förstoradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
