Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
424.
POLYGONUM Hydropiper.
Bitter-Polygon. Jungfru-Tvål. Bitterblad. P. F.
Ruskaruoho. Tuliruoho, Hanhenpolvi.
Blommorna ha 6 Ståndare och en tvådelad Pistill.
Bladen äro lansettlika och sliplerne mest
utan hår.
Linn. Fl. Sv. p. 130. Cl. 8. Octandria. Trigynia. — Liljebl. Sv. Fl.
g. 71. Kl. 7. Tremänning. 3:qvinn. — Retz. Fl. oecon. s. 337. — Falk
Beytr. z. top. Kentn. d. Russ. R. 2. p. 169. Murr. App. Med. 4. p. 409.
Pharm. Persicariae Herba.
När Nordens Flora börjar att återgå i sitt Vinterläger,
och större delen af Vexter upphöra att blomma, börjar
denna, som är en af de allmännaste i diken och på andra
fuktiga ställen der vintervatten qvarstadnat. Den har en
annuel mångtrådig Rot, från hvilken uppkommer en några
qvarters hög grenig örtstam med svällda leder och
lansettlika tunna och släta blad, med helbräddad kant, ehuru
besatt med fina tilltryckta styfva hår. Stiplernes baljor sitta
tätt åt, upptill tvera och med nerver som utlöpa vid
kanten i styfva hår. Axen i toppen äro smala och slokande,
hvarå blommorna sitta åtskilda och blekröda och på ytan
prickade. När nattfrosterne infalla blir hela vexten
brunröd. Den är för öfrigt hel och hållen så skarp och
brännande på tungan, att den icke röres af Kreatur, och kan
äfven, om den färsk krossad lägges på huden, uppdraga
blåsor. Det oaktadt, brukar Landsfolket i Dal att för
munskålla tugga den grön, likväl utan att svälja ned något.
I Norrige skall den brukas kokt med vatten för tandvärk
(Fl. Sv.). Som Boskaps-medicin skall torra örten passa i
form af Pulver blandad med Salmiak strödt i elaka sår;
äfvensom färska saften med deri upplöst Salt för dödkött.
Men såsom misstänkt må hållas det prisade bruket af
dekokten till insprutning i gonorréer, samt det invertes
användandet vid frossor och i rötfebrar. I somliga utländska
Fjälltrakter nyttjas den för fleurs blanches, och på andra till
gnidning af tandköttet i händelse af skörbjugg. Ändtligen
skola Rötterne begagnas i Sibirien såsom födämne,
sedan de blifvit i vatten stöpte, och skärpan således
utdragen, då de sägas få en icke obehaglig smak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
