Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
428.
CNICUS PALUSTRIS.
(Carduus palustris Linn.)
Kärr Tistel. Fattentistel. På F. Suo-ohdakke, Neva-ohdakke.
Bladen äro nedlöpande, partaggade, sträfva , i
brädden tandade och uddtaggiga. Blommorna
sitta i Klasar mot toppen, uppräta.
Blomfodret med knappt stickande fjäll.
Linn. Fl. Sv. p. 280. Cl. 19. Syngenesia. Pol. aequalis. Skånsk Res.
s. 3o. — Liljebl. Sv. Fl. s. 350. Kl. 19. Svågrar. Lika Svågerskap, med
alla blomster pipiga.
Af de grunder som vid Vägtisteln (n. 416) äro anförde,
i afseende på fröfjunet, tro vi oss berättigade till
förändrandet af slägtnamnet.
Denna Tistel är mycket allmän på kärrängar, och mest
der den får skygd af större buskar eller träd. Roten som
är 2-årig, grenar sig mycket. Örtstammen blir ända till 5
alnar hög och stundom grenig och kantig, samt liksom
vingad af dee här och der nedlöpande bladen. Dessa äro för
öfrigt partaggade, starkgröna, och ha tandade uddiga flikar.
De vid roten bli mycket långa, nästan jemnbreda, men
groft tandade. De öfre sitta tätt vid stjelken blott med
uddiga tänder. Blommorna framkomma klasvis i toppen af
den delade örtstjelken, på helt korta, bara stjälkar.
Blomfodret är nästan klotrundt med tilltryckta fjäll utan
märkbara uddar. Småblomstren äro vanligt högröda, ibland hvita,
och ses i Juli och Aug. Fröna bli alldeles släta och deras
fjun fjäderlikt.
Oaktadt Tistelvext ätes den af allt slags Boskap och
ännu hellre af hästar. Äfven brukas den i sin spädare
ålder på Landsbygden i Småland, att som någon Kålvext
tillredas. Detta nyttjande är också säkrare än den spådom
man på andra ställen i Riket hämtar af vextens höjd; att,
nemligen: Snöfallet den följande vintern skall ofelbart
derefter, äfven i höjden rätta sig. (Linn. Vestg. resa s. 236).
Tab. — Toppen af vexten i nat. storlek med ett af de
nedra bladen. — a. ett småblomster mycket förstoradt. —
b. ett frö med sitt fjun. — c. ett hår af fjunet särskilt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>