- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 6 - Plansch 362-432 /
278

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

430.
SEDUM ALBUM
Hvit Bergknopp. Hälleknoppar. Mörtgräs.
Tripmadame. På F. Kukon-marja.

Bladen sitta skiftvis, aflånga, trinda, trubbiga
utstående, släta. Örtstjelken delar sig upptill
som en Blomvippa.

Linn. Fl. Sv. p. 153. Cl. 10. Decandria. Pentag. — Liljebl. Sv.
Fl. s. 189. Kl. 7. Tiemänning. 5:qvinn. — Retz. Fl. oecon. s. 669. — Hall.
Stirp. Helv. Hist. n. 959.

Som Slägt-karaktern och Vext-familjen blifvit förut
(n. 149.) detaljerad, må de specilika märken, hvarigenom
denna art skiljes från sina slägtingar, endast anföras. Den
är perennerande och trifves i synnerhet på klippor,
särdeles der fuktigheter qvarstadna. Stundom intar den ock
andra ställen, såsom taken i Dals land. Roten är
fintrådig. Flere stjelkar vexa ofta tillhopa, nedtill kulliggande,
men sedan uppräte, 3-4 tum långa, besatte med
cylindriska, köttiga och blågröna blad. Vexten formerar en liten
vippa i toppen, skiftvis grenig, som ett flerblommigt knippe,
utan blad. De talrika blommorna pryda då den toma och
nakria hällen i Juni och Juli. De äro hvita men
hanknapparne röda. Stundom blir hela vexten röd, som mot de
hvita blommorna ger ett täckt utseende.

Vexten liknar sitt slägte att jemte sin succulenta
egenskap äga någon skärpa, och kommer, enligt Hallers intyg,
Husknopparne (S. Telephium) närmast. Samma berömde
Förf. prisar saften (efter eget försök) i Lifmoder flöd, och
anför Qvesnai’s uppgift såsom säker, att saften
förträffligen renar elakartade sår, och kan med fördel brukas i sjellva
Kräftan (certo in eo malo aegrum restituit. Hall.). Äfven
örten krossad och som omslag brukad på värkande
hemorroider säger han också vara icke utan nytta.

Getter förtära den vexande örten; Kor försmå den
icke heller, då smakligare foder felas. Till blanning af
Salat passa bladen, hvilka dertill användas i Danmark
under namn af Tripmadam, ehuru detta egentligen
tillkommer en annan art eller Sedum rupestre, hvilken i Holland
för sådant ändamål odlas.

Tab. — Hela Vexten i nat. st. — a. en blomma — b.
de mogne (5) frökapslerne, tillsammansittande på
blomfodrets bas — begge förstorade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/6/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free