Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
431.
STACHYS PALUSTRIS.
Kärr-knylört. Svinknyler. På F. Sianpäkkänä.
Bladen äro bredt lansettlika, utan bladskaft,
men halft omfattande örtstammen. Blommorna
sitta i krans (ungefär 6 i hvarje).
Linn. Fl. Sv. p. 206 Cl. 14. Didynamia. Gymnosp. — Liljeb. Sv. Fl.
s. 247. Kl. 11. Tvåväldige med bara frön. — Retz. Fl. oecon. s. 703.
Då blomkronans nedre läpp har nedböjda flikar å ömse
sidor om den medlersta större, och Ståndarne luta åt
sidorna (efter blomningen) på en blomma hvars skapnad
och inre delar hänför henne till ofvannämde klass, så är
den en art af Knylört-slägtet, som derjemte hör till
Vextfamiljen med blommor i krans sittande (Verticillatae).
Denna har en perennerande ot Rsom kryper och
Rotskotten bli omsider knyliga (stolones tuberosi). Örtstjelken
får alnshöjd, är rak, fyrkantig och sträf af nedböjda hår.
Bladens öfre yta är finhårig, den undre liksom ullig med
nätlika ådror. De nedersta bladen få helt korta skaft.
Blomspiran (eller rättare axet) är lång och tät; de underste
kransarne blott något frånskilde, och deras blommor (mest
6, ibland flera) slå ut i Juli och Aug., purpurröda, men
med nedra läppen hvitspräcklig.
Sjelfva gröna örten har en frän och obehaglig lukt
samt besk smak, och lemnas derföre vanligen orörd af
boskapen utom af Fåren, eljest i allmänhet mer grannlaga.
Rötterne deremot erbjuda Svinen en behagligare kost.
Deras knylar äro af mjölaktig natur och af icke vidrig smak.
Som örten blir ett ledsamt ogräs, der den får rota sig,
helst på sidländta åkrar, kan detta till någon del
förekommas genom Svinens flitiga bökande. Man har äfven
föreslagit samma rötter till Nödbrödsämne för menniskor,
antingen blott genom kokning beredde, eller torkade och
malne till inblanning med annat sädesmjöl. I forntiden var
örten en af de så kallade sårläkande, och kändes under
namn af Marrubii aquatici acuti herba.
Tab. — Öfre delen blommande i naturlig storlek. —
en blommpip öppnad på sidan. — b. blomfodret med
pistillen. — c. en knapp 2-delad. — d. fröna, som de
finnas inom blomfodrets bas. — e. desamma, förstorade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
