Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433*
CARPINUS BETULUS,
ArvENBOK. Hvitbok. Pa Fransia.- Charmti
Kottarnes fjäll äro jemnplatta.
Llnn Fi Su p. 341. CI. XXI. Monoecia Polyandria. LU-
MI. Sv. Fl. i. 294. — Cl. 13-1 Samkvlle. Re^. Fl. Oec. s. 15*
Vett, Akad. Ha-ndl. 1742. s. 26.
Om detta tTadslag som är inhemskt i det Södra Sverige,
men icke dess mindre kan väna sig vid det nordligare kiima’
tet. ej upphinner Ek och Bok i reslig växt och anseende, sä
är det nästan icke mindre märkvärdigt för dess egenskaper.
Afvenbokens slägte hor till de så kallade hängbärande växtef
(Amentaccse) och ibland Sambyggrarne. På fjälliga hängen,
aärskilte för hvardera könet, utgöras hanblommorne af enkla
och i kanten finhåriga fjäll, inom hvilka hvardera, ungefär 8
— 10 ståndare finnas sittande utan blomkrona; men hvarje
fruktämne omgifves af ett i 6 ojemna flikar delt hylle. Stif-
ten äro djupt 2-delte; och fruckten blir omsider en oval hop*
klämd upptill 6-tandad nöt, en emellan hvarje hängfjäll, hvil-
ka, mångdubbelt förstorade och treflikige, ligga öfver hvaran-
dra som en gles kotte. Trädet uppväxer stundom till 20 al-
nars höjd, något likt Alm, med slät, hvitgrå bark. Bladen
äro äggformiga, med spets, dubbelt sågtandade, släta och
utmärkte med parallela ådror, "Blommornas hängen visa
sig i Maj; hanarnes på sidorne af qvjstarne och honornes i
topparne. De sednares fjäll äro större, plattare och något till-
bakaböjde, och bli under frucktenstillväxt mycket större och
sågade i brädden. Bland alla buskar och träd som tjena till
inhägnader kan icke mer passande väljas än detta, emedan det
ger täta häckar och stänger förträffeligen # så mycket fördel-
aktigare som det är icke ömtåligt för jordmån qller yxan.
Platsen bör endast icke vara allt för sur eller sandig. Vissa
tidskiften, hvart 10 — 20 och gorde år kunna häckarne hug-
gas 1 — 2 alnar ofvan roten så väl till bränsle som virke, för
flere ändamål i hushållningen, såsom qvarnkuggar, hjulnaf,
block, trissor, skrufvar, klubbor m.fl. verktyg. Träämnet, ut-
märkt för hvitheten och icke mindre för dess seghet, låter,
ehuru hårdare än hagtorn och mycket tätt, väl klyfva sig; och
större stycken som äro brunådrige, särdeles då de tagas när-
mare roten af utväxte stammar (ända till en aln i omkretsen),
begagnas af Snickare och Svarfvare, älven som af Tunnbinda.
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
