- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 7 - Plansch 433-504 /
6

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CARLINA vulgaris.

Allmän Kariin. Back-Tistel.

Örtståndet är qvastlikt del t och mångblom-
migt, med ensamme blommor i toppen j
de yttre blomfoder-fjällen äro pinntaggade;
de inre jämnsmala och hvitaktige.

Linn. Fl. Su. p. 282. Cl. 19. Syngenesia Polyg. Aequalis.
Liljebl. Sv. Fl. s. 282. Kl. 19. Svågrar. Lika Svågerskap, med
alla blomster pipiga. — Fl. Oec. t. 149.

J-Varlin -slägtets kännemärke bestar i ett vidgat och liksom
uppblåst gemensamt blomfoder, hvars yttre fjäll äro uddade
med sylika spetsar, och de inre formera liksom en färgad
torr strålkant. Fröfästet är ofvanpå fjälligt Cpaleaceum^, och
fröfjunets hår äro fjäderlike. De färgade strålkant-like inre
blomfoderfjällen utgöra emedlertid den förnämsta skillnaden
från andre tistlar af denne Örlfamilj# Vår inhemska Karlin }
har en tapplik rot, en styf, upprät örtstam, hvitluden, be-
täckt med blad och icke sällan är den som en qvast delad.
Bladen är® aflånga, fliktandade, än glatta, än inunder luddi-
ga och i kanten besatta med ut- och inåt vettande gulaktiga
syllika uddar. Blommorna sitta ensamma i topparna ro-ed
ganska taggiga yttre blomfoderfjäll; de inre deremot äro dub-
belt längre, utan uddar, jämnsmala, papperslike och gulhvita.
De små blomkronorne synas hvitröda , åtskilde på fästet ge-
nom de mångfiikiga fjällen (palese). Fröna bctäckas med ett
silkeslikt ludd, och bära ett af fjäderlika hår sammansatt fjun,
som. likväl snart affaller.

Denne Tistelart förekommer i synnerhet på öppna skogs-
backar, och är för den orsaken märkvärdig, att den äfven ef-
ter blomningen står, ehuru torkad, qvar hela året på den ma-
g<-a jorden, om icke just som en prydnad, åtminstone må den
icke anses för ett så ängsligt föremål. (Hor. Sv.) Dess be-
varade delar skyddar den merendels för boskapens åverkan,
om ieke Getens tand tiå^on gång trottsar den. Småfog-
larne besöka de mognade frötopparne, liksom de också göra
det på andra slägtingar af Karlinen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/7/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free