Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIANTHUS superbus.
Prackt-Neglicka.
Ortstjelkcn är upprätt, vipplikt delad, med
ensamme blommor i topparne. Blomfoder-
fjällen äro korta och hvassa. Kronbladen
mångdelte med trådsmala flikar.
Linn. Fl. Su. p. 146. Cl. 10. Decandria 2:gyn. — Skånsk Res.
s. 378- Liljehl. Su. Fl. s. 150. Kl. 7. Tiemanningar, Tvåqvinn.
Fl, Oec. s. Smith Splcileg. p. 17. Tab. iy.
3N^eglicke*Slägtet, tillhörande en stor familj af samma namn
(Caryophy)le?e) j är ibland de lättast kände växter, hvars
blommors nätta form och vällucktande egenskap göra dem till
angenäma föremål för sinnena. Ortkännaren finner genast denvä-
senteliga åtskillnaden i det cylindriska enbladiga blomfodret,
som är liksom dubbelt af 4 fjäll vid basen. Kronbladen äro
5 , med klor af blomfodrets längd, och kapseln blir cylindrisk,
med ett rum, fullt af platta frön. Talrikheten af slägtets ar-
ter har gjordt underdelningar nödvändige. Pracktneglickan
hör till den andra af desse, eller bland dem som hafva biom-
morne särskilie sittande, men flere på samma örtstam. Hon är
en af de Växtalster som valt sitt tillhåll på de från hvarandra
aflägsnaste ställen, ly den finnes, så till sägande, vid både än-
darne af Riket, på gräsvuxn3 fälten (likväl kalkartad jord-
mån’} vid Lappmarkens gränsor , såsom omkring Torneå
(och Kemi i Österbotten) och vid Gunnarstorp i Skåne, och
Stjernarp i Hallandoch den är icke mindre gemensam för
Danmarks, Tysklands och Frankrikes Flora.
Växten är tuårig, och förekommer mest i enskilta stånd.
Örtstjelken, stundom alnshög, är rak och trind, bladig och de
lar sig i form af Vippa, och är alldeles slät. Rladena förena-
de vid basen med hvarandra omkring stjelken, äro smala och
nästan jämnbreda, med 3 mindre tydeliga nerver , helbräd-
dade, men litet sträfva i kanten. De nedvid roten äro ofta
mycket bredare. Blommorne äro nästan af Trägårds-Neglic.
kans storlek, men de mångdelte, blekt violette kronblad - skif-
vorne ge dem ett ännu prydligare utseende. Blomfodrct blir
också vanligen purpuYfärgadt. Något efter midsommaren bör.
jar blomningen, hvarunder den angenämaste lukt sptides, sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
