- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 7 - Plansch 433-504 /
18

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

437-

SCUTELLARIA galericulata.

Vanlig HjelmÖrt. Getnos.

Bladen äro lansettlike och naggade, vid ba-
sen hjertformigt utskurne., Blommorne sit-
ta i bladvicken.

Linn• Fl. Su. p. 20g. Cl. 14. Didynamia Gymnospermia.
LiljebL Sv. Fl. s. 247. Kl. II. TvÄvÄlDIGE, med nakna frö. Rttj.
Fl. Oecon. s. 666. Pharm. Vet. T ertianaria herba.

Ibland den i4:de klassens vextcr med obetäckta frön, utmär-
ker sig Scutellarzce-siägtet genom sitt Blomfoder med nästan
hel och odelt mynning, hvilken efter blomningen tillslutes och
betäckes at’ ett å sidan sittande fjäll, liksom med ett lock.
Den vanliga Hjelmörten är tämmeligen allmän , peren-
nerande, och trifves bäst vid steniga stränder af sjöar
och floder, Jfven som andra våta ställen, der den skjuter med
krypande rot och en upprätt, ofta mer än halfaln hög stjelk,
något grenig, skarpt 4;kantig och sträf, samt bladig. Bladen
sitta mot hvarandra, petiolerade, ådriga och mycket fint hå-
riga. Blommorna utkomma omsider i Jul. och Aug. i bladvic-
ken, ensamma, men partals vettande åt sidan samt blåfärga-
de. Det fröbärande tillyckta blomfodret har utseende nästan
af en kapsel.

Förmodeligen var det från den beskhet som kännes hos
växten, förenad med en slags lökluckt, som man fordomdags
inbillade sig finna ett läkemedel i den samma mot tredjedags-
frossan; en orsak till dess gamla Apteks-namn. Både det och
egenskaperne äro nu bortglömde. Kanske har örten mer an-
språk på värde i ekonomiskt afseende. Mongoliske Tatarerne
sägas bereda en art Saffian, hvars färg de hämta från dessa
blommor. Efter ett eget beredningssätt af får-och getskin me-
delst mjölk, användas de färska blommorna till färgningen
med tillhjelp af Alunvatten, hvarefter skinnen bli blå, men
förändra sig i luften till en vacker grön färg som bibehåller
sig. Processen är vidare detaljerad i Herr Prof. Retzii Flora
cccon.

Boskapen förtär Örten, men den lemnas af Svin och Hästar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/7/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free