- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 7 - Plansch 433-504 /
22

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

438.

HOLCUS Alpinus.

Fjall-Tatel.

Blomvippan är hopdragen och eggformig, med
aflånga spetsiga blommor. Blomfodret in-
nehåller 3 blomster, eller ett tvåkönadt
midt emellan tvänne med långa snärp för-
sedda han-blomster.

JTilld. $p. pl. 4. 2. p. 937. Cl. PolyGAMIA Ord. Monoecia.
Svarti i Schrad. Journ. f. d. Botanik. 2. 2. s. 45. Tab. 3. A. LiL-
jcbl. Sv. Fl. s. 39. (Aira alpina) Kl. TremäniUNG. 2:<ivinn.

I tredje Tomen af detta Verk forekommer det så kallade My«
ske-gräseteller Luckt-Tätcln (Holcas Odoratus), en på sidländ-
ta ängar här och der befintlig gräsart. Dess slägtmärke är vid
N:o 168 detaljeradt, och som äfven den närvarande, på nämde
ställe, såsom närmaste frände anföres, har densamma, nu til-
lika rekryt på Svenska Ört-listan dubbelt anspråk att här in-
laga sitt rum. Den hör egentligen till den kallaste Nordens
Flora och träffas i de gräsvuxne dalderne af Lappmarkernas
fjällar. Stånden, växande i små torfvor, uppskjuta från lån.
ga, tråd;ga och mörka rötter, flere strån, liksom uppstigande,
I — 2 qvarter höga, trinna och släta, beklädde med gulbruna
baljor, hvilka ända sig med tumslånga smala gräsblad. Den
öfversla är stundom blott spetsad och hopklämd. De från ro-
tens baljor kommande, äro deremot af sfråens längd och myc-
ket smala. Blomvippan,sällan mer än en tum lång, har upp-
läta, tätt och skiftevis sittande, bara, 2-delte ell. 2-blommiga
grenar. Blommorna äro större än Lukt-Tåtelns, glänsande, än
gulgröna, än mörkt purpurfärgade, och hvar och ens blomfo-
ders bägge skal hvassa, strimige, gullglänsande samt med ett
brunacktigt snedt tvärband, och besprängde med fina svarta
prickar (för synglaset). Inom desse sitta 3 blomster, af hvil-
ka de 2 på sidorne äro hanar, och del medlersta tvåkönadt.
Det yttre han-blomstrets skal äro olika: det utåt sittande af.
långt, hvast, köladt, mörkgult och för det väpnade ögat stiäft
och i kanten finhårigt, i toppen 2-kIufvit, och bär i fissuren
«tt rakt, syllikt, sträft Snärp; det inn8t sittande skalet är
hälften mindre och äfven tvåklufvit. Det inre hanblomstret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/7/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free