Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALISMA Plantago aqvatica.
Staker- Svai.ting. Pä F. Lehmän kjeli.
Bladen äro egglika ocb spetsiga. Frukten trub-
bigt trekantig. Blomvippan 3-faldigt sam-
mansatt.
Linn. Fl. Sv. p. HO. Cl. 6. HexandriA. Polygynia. — L’il~
jebl. Sv. Fl. $. 14S. Cl. 6. SexMÄnning. Mängqvinnad. Ret^ Fl.
Oec. sid. 5Ö*
ed Blotn-Vassen (N:o 296) och Pilörten (N:o 164) har
Svaltings-slägtet en tydlig förvandskap, ej mindre genom blom*
niornas än fruktens fölhållande. Den hör således tillika med
dem till de sa kallade Siljlike vexter (Juncoidese). Slägtka.
rakteren består i ett blomfoder, hvars 3 inre blad äro kron-
bladslike till färg och useende, och i flere samsittande kap.
sler som hvardera innesluta ett frö, och icke öppna sig. —
Stäker-Svallingens rot är ett knippe af många grofva , hvila
trådar. Bladen uppkomma alla derifrån, långstjelkade, aflån-
ga, spetsade, helbräddade, flere tum långa, med 7 långsef-
ter löpande nerver, samt alldeles bara på ytan. Blomstän*
geln är trubbigt trekantig, upprät och slät, och slutar sig
med en sammansatt blomvippa, hvars i krans utgående tre-
faldige grenar understödjas sveplikt af hvar sitt blad eller
skärm. Blommorna äro stjelkade, upprätta; de yttre blomfo-
der-bladen hvassa och gröna, de inre breda, trubbiga och
blekröda eller hvita. Den ofvanpå nedtryckta fruckten är sam-
mansatt af många trehörniga trubbiga fröhus.
Vexten är icke sällsam och förekommer på våta ställen,
mest vid stränderne af ln?jöar äfven rinnande vatten, men
också icke sällan vid brädden af dammar och djupa diken.
Huruvida den farhåga som somlige hysa för vexten. kan-
ske mest i anledning af en förment slägtskap med Ranunkler-
ne, är grundad, neml. alt de gräsätande djuren deraf skulle
förfördelas, har man mycket skäl att tvifla. Sant är, alt ut-
om Geten , röra de öfrige den samtna icke medan den vexer,
ehuru i hö torkad, den ulan våda inblandas. Men Pil-örten
och Blota.vassen sta äiven alltid orörde, Emedlertid är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
