- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 7 - Plansch 433-504 /
38

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442.

PRIMULA FARINOSA

BjlÅvifva. Majer. Majblomster. M ari abi ommor»
Lärkeblomster. Svalblomster. Mel-blomster.

Blomstängeln är bar mecl mångblommig blom-
flock} Blomkronan är platt; Bladen ärobredt
lansettlika, släta, och i brädden smånag-
gade.

Linn. Fl. Sv. p. 6l. KL 5. Pentandria Monog. Lilj. Sv.
Fl. sid. 87- Kl. 5 Femmänning. Enqvinnad. Äe/j. Fl, Oeconom.
sid. 554.

Danad att frodas lika öfver allt, från Skånska slätten ända
till gränsorne af Nordcap, är den tillika en af de täckaste
vexter som våren frambringar. Den trifves likväl blott pa
den magra, sumpiga Ängsmarken, hvarest den från en peren*
nerande rot, uppskjuter ovalt lansettlika, smånaggade blad,
af en liflig grönska, men hvitmjöliga på den undra, ådriga si-
dan. Blomstängeln är lång och rak, hvitpudrad och bär en
flock med många, stjelkade, lika höga, uppräta blommor, hvars
platta biäm med upp- och nedvändt hjertformige flikar, har
en behaglig röd elJer fiolet färg, ehuru inunder blekare. När
Svalan börjar visa sig, skyndar Blåvifvan att måla tufvorne
på kärrängen, en syn som vore dubbelt förnöjande, om ej
den lysande mängden vittnade orn ställets ofruktbarhet, såsom
magert och vattensjukt.

Lika litet som blomman är märkvärdig för lukten, som
är mindre angenäm, är Örten det äfyen för någre inre egen-
skaper. Boskapen äter den icke, alldraminst fåret, som van-
trifves der den vexer; men hästen tyckes finna den smaklig.

På en fuktig Blomster-rabatt kan Blåvifvan lätt planteras,
och pryder då verkligen sitt ställe.

Tab. Hela vexten, blommande: i nat, storlek. — a, Ea
af ståndrarne, _ b, Pistillen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/7/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free