Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEDUM TELEPHIUM.
KÅllik B ero knopp. Käringkål, Kärleksört,
Båckebläcke, Iluslök. På Finska: Jänexen kaali,
Maxa ruoho, Sjanhuvan lethi, Tondunparta,
Willuruoho.
Örtstjelken är rak. Bladen aflånga, i bräd-
den sågade och Blomknippet bladigt.
Linn. Flora Sv. p. 152. Mat. Med. p. 217. Cl. 10. decandria
Pentagynia. — Liljeblad Sv. Fl. p. I88- kl. 7. TlEMÄNNINGAR,
5 Qvinnad. — Ret{. Fl. aec. s. 670. Murr. Appar. Med. 3 p. 348’
Phaim. Ttltpkii vulgo Fdba Crauct s. Faiari* Herba, radix.
\Ad N:o 149 och 430 förutgående, förekomma tvenne arter
af samma slägte som denna, hvars utseende dock knappast
förråder slägtskapen med dem om ej genom sin saftighet och
blommans karakter. Den är allmän på högländte ställen, hus-
taken och mellan stenar, serdeles på lerig el. kalkartad grund.
Roten är perennerande, knölig, köttig och inni hvit, ört-
•tjelken (ofta fler tillhopa) vexer upprätt, 1 - 2 • qvarterhog,
enkel, trind, än grön, an purpurfärgad el. rödprickig, besatt
med tjocka, safiiga, stundom blå-gröna släta blad. I top-
pen förena sig blommorne i bladiga knippen, än hvita och än
födaktiga, och slå ut i Aug. och Sept. med löda hanknappar.
En stor art finnes hir och der också, med större blomknip-
pen och hvit-gula kronblad.
Fordom stod vexten på Apteks-listan ,men harnu derifrån
försvunnit, och säkert med skäl, ty färska saften är utan lukt
och nästan smak, blott slemmig. Den har fordom blifvit bru-
kad intagen för stranguri, Utvertes äro utan tvifvel de kros-
sade bladen af mer nytta såsom lisande svedan då bränsår der-
med beläggas. Äfven i fulslag och på gyllenåders taggar kun-
oa de tjena. — Färska, doppade i ätticka och laggde på lik-
tornar samt ofta ombytte, borttaga de dem merendels (Berg*
mat, med. 374).
Roten af vexten har långe varit ett vidskeppelsens före-
»11, bland annat ansedd som ett betydande amulet förblinda
gyltenådern* Lika många knölar som taggar (in ano) bord9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
