Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MERCURIALIS perennis.
flerar ig Biscelort.
Örtsjelkcn är enkel och utan grenar. Bladen
äro ströfvä.
Linn. Fl. Sv. p. 360. Cl. 22 DlOECJA Ord. Ennfandr. Liljcbt.
Sv. Fl, s. 218. Kl- 9 MSngmänning. 3-5-qvinnad. Ret{. Fl. oec. s.
456. Essens Einleit. zur kentniss und benutz. einheim. pfl. deutschh
n. 6.
w^åsom tvåbyggare har Bingelörislngtet könen på särskHfa
örtstånd. Dess hufvudmäike består i ett 3~de!t blomfoder,
utan blomkrona hos bägge könen; men i hanblomman linnes
9-12-ståndare med kli-tformig3 tvillingsknappar; och i honor-
nes en pisti i i med 2 stift samt en 2-knölig kapsel med 2 rum
och enkla frön. Fruktens skapnad utvisar läit den naturliga
frändskapen med de 3-knölige (tricoccse) eller soin Jiissicu
kallar dem: EuphoTberne. Den Svenske Bingdatten iir en
bland vårörterne i buskbeväxte lunder t. e. på Öland och
Gottland, äfven som här och der i de medlersta och sydliga-
ste provinser. Roten, som percnnerr.r, är mycket grenig ,
krypande och hvit. Orjstjelkarne aUdeies enkla, bli 2-3
<jvartcr höga, trinda och i toppen besatta med skaffade, ova-
la hvassa bl d , naggade j kanten och något sträf a af Än a hår
på ytan. Emellan bladen si.ta hinnaktiga biadfjäll, som böja
sig tillbaka. Tidigt om våren, när hvitsippan blommar, visa
sig Bingelens blomklasar på ensamma stjelkar i bladvecken*
Blommorne äro ganska små och grönaktjge. Å ömse sidor
af honornes fruktämnen sitter ett spitsadt fjäll tilltryckt, hvil*
ket Jussien gissar föreställa et par sterila han-strängar, Frö’
kapslerne äro sträfhåriga.
Bingeln bar varit ansedd såsom en »£ de skadlige vexter
för lefvande djur. Man har observerat, ah utom af getter
röres den ej af andre. Det saknas också icke äldre antecknin-
gar (Rr.jus) att örten befunnits giftig för menniskor, ehuru
ytterligare.bevis ännu tarfvas för att bekräfta det. Må hända
hyser den något misstänkt, såsom blånande vid torkningen.
I synnerhet göra rötterne det så. snart de uptagna blott-
ställas för luften. Torkar och sönderskär man dem , samt of*
vergjuter med vatten, vinnes deraf en Tinctur, som visar en
saturerad skön blå färg, hvilken, enligt Vosrlers uppgift,
skall tåla både syior och luft, Låter man den något, koka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
