- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 7 - Plansch 433-504 /
94

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

456.

BROMUS mollis»

Ludd - los ta.

Blomvippan är upprättstående, luden. Småaxen
aflångq, med ljusa kanter och raka borst»
Bladen äro mjuk håriga.

Linn. Sp. pl, p. 112. Cl. 3 Triandria Digynia. — Lilféil.
Sv. Fl. s. 50 kl. 3. Tremänn. Tvåqvinnad. Ret{. Fl. oecon. s. 126.

i å lika sätt som Råglesta innästlar sig på Råg-åkrarne, sä
träff 1 s denna arten ibland Kornet, dock mist på sandig grund»
Det är elt mjukt ljusludigt grässlag. P3 åkren är roten an-
r.ucl , men på obrukade ställen tuärig. Strået blir ända till
alnslångt, rakt, ledfullt, ludigt, särdeles vid lederne. Bla-
den äro temmeligen breda och platta med 7 tydliga nerver,
samt å ömse sidor, fast i synnerhet på den öfre , mjuka >
hvitludna med strimige baljor. Blomvippan, som stå & rätt upp,
är något hopdragen och småaxens skaft korta och odelta.
Sjelfva axen äro ovala spetsade, något hopklämde, finludne
och omfatta 5-7 småblomster, hvilkas yttre blomskal äto 2-
kiufp.e i toppen r och borsten längre än blomskalen och raka.

På backar och magra ängar träffas icke sällan en liten
afart af Ludd-lostah, knapt half qvartershög och blott några
få , 3«4-blommige, lutande små ax , som äro nästarv släta;
Man skulle snart anse den vara en helt arinan art, men bör
ej åtskiljas.

Detta grässlag ätes gerna af kreaturen, och må derföre
anses fördelaktigt; det skulle äfven kunna odlas på sandiga
ställen, men fordrar, såsom blott tuårigt , att till någon del
fl fröa sig, för a 11 icke utrotas. Vidare om bruket rf L -dd-
lostr.n må Prof, Rcizii- Fl. ocfon. på ofvan anförde ställe
jtmnföras.

Tab Gräset (en del deraf) 1 nat. sforlek. a. Ett små>x.

b, Blomfodeiokalen, c, De inre. d. Pistillen»-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/7/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free