- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 7 - Plansch 433-504 /
154

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SALSOLA Kall

Taggig Saltört.

Örtstammen ar nedliggande. Blaclen äro syl-
iika, stickande och sträfva. Blomfodrets blad
sitta i bladvecken, kantade.

Linn. Fl. Sv. p. 81. Cl. 5. Pisianbma Digyn. — Lilj. Sv. Fl. s.
io8- Kl. 5. Femmähhiugar 2-qvinn. — Relz. Fl. oecon. s. 646.

Saltört-slägtet, så utmärkt för sitt egna och merendels
succulenta utseende, sin salthaltighet och bestämda vext-
ort antingen vid hafs-ständer, eller på ställen der sälta
öfverflödar, räknas till Mollfamilien (Holoraceas) eller till
Jussieus Atriplicinas. Slägtmärket består i ett 5-delt blom-
foder, som omsider likt en kapsel i botten omfattar elt
ensamt frö, som är i snäckform vridit (cochleatum). Bland
ett stort antal af arter som dels träffas i södra Europa,
dels betäcka omätliga trakter i Sibirien, Persien och
Egypten, dela vi ägandet af blott en enda ell. den Taggiga,
som förekommer på stränderna kring Skåne, Öland och
längre upp i Östersjön, vid Södermanlands sandiga bafs-
vikar.

Roten är annuel, men som ger flera spridda grenar,
hvilka äro nedliggande, styfva, finluddiga och fulle af
blad, som likna rafflade sylar, utspärrande, hvassuddiga
och sträfva. Blommorna sitta ensamma i bladvecken,
omgifne inunder med 3 taggiga, platta blomskärmar. Blom-
fodrets egna blad äro kantade, lysa röda, i början ut-
bredde, men sedan hopslående. I Juli är vexten i blomma.

Vextens smak vittnar genast om dess salta egenskep.
Den är likväl vida mindre gifvande än andra dess slägtin-
gar, t. ex. Salsola Tragus, rosacea, Soda, saliva &c.
hvilka både i Spanien och Frankrike, nära Medelhafvet,
begagnas till Soda-beredning; hvarföre ock vissa slag för
detta ändamål blifva der odlade *).

Tillredningen sker sålunda, att sedan örten är full-
vuxen, afskäres den och torkas på stället, hvarpå den kal-

*) Soda (Carbonas Sodae Chem.) är äfven natif i Ungern, Egypten, Sy-
rien och Indien på jordytan och vid vissa sjöstränder «om uttorka.
Det mesta likväl com förbrukas är af vext-upphof.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/7/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free