Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Juncus effusus.
nare antagit emellan arterna i det fordom förenade slagtet
Juncus. Denna beror hulvudsakligen af fröhusets förhål-
lande, antingen Srummigt eller blott enrummigt; och den
ofvannämde Luzula var således ett exempel af det sedna-
re. Under den gamla benämningen af Juncus, bibehålla
vi deremot alla de arter, hvilkas kapsler inoti 3 särskilt a.
rum hysa ett större eller färre antal af frun. Till de
fem, mycket likdanade arter, som här föreställas, hör
detta kännemärke. De äro alla infödingar, ehuru icke li-
ka allmänna. Del liiliiör deras gemensamma natur att
vara vattenvexter, eller åtminstone älska sumpiga stäl-
len, moras, dammar m. m. De 2 förste saknas sällan
i gamla diken; den 5:dje är en åbo vid Östersjöns strän-
der; den 4;de intager skogskärren; och den 5:te trifves
vid högsta Lappmarkens Fjällfloder eller bredvid de vat-
tendrag som upprinna från sjelfva snödrifvorna i fjällen.
De hafva alla en mer och mindre träaktig, krypande rot,
hvarifrån uppräta, bladlösa stran tätt jemte hvarandra upp-
stiga, endast ned vid roten omgifns af alternerande bruna
baljor. Strået är tunnt, tnerendels rakt, och räcker långt
ofvan den vid dess sida utkommande blomvippa, särdeles
på J. (iliformis, och kortast på arclicus. Hos fl ifor mis
är det trådsmalt och vekt samt lutande. Inuti fylles det
med ett svampigt mergämne, lösare hos J. effusus och con-
glomeratus, men tätare hos glaucus och arcticus. Blom-
vippans form, äfvensom fruktens, äro olika, såsom den i
spenrika karakteren utmärkes. Hos conglomeratus och ar-
cticus äro blommorna hopgyttrade och de mörka kapsler-
ne hos den sednare göra den genast ökänd. Under blom-
morna, elier vid delningarne af blomvippan sitter merendels
ett blomfjäll, dels anhängigt vid frukten, dels affallande.
I brist af bättre foder, ätas de spädare tågarterne af
Boskapen. De böra emedlertid ocksåicke anses onyttige i hus-
hållet såsom dugliga ämnen till mattor, stolsäten, ridsadlar
m. m. som af det afskurna och segtorkade Tåget kunna
behändigt flätas. Man har också föreslagit dylika flätade
tröjor och gördlar för simmare, och icke utan fördel. Ändt-
ligen är den svampiga mergen som fyller strået (isynnerhet
på Veketåget) då den mdrages, icke otjenligt medel att
bruka såsom vekar i lampor.
Xab. _ I’ig. 1. Juncus Effusus i nat. storlek — a. en
öppnad blomma — b. kapseln — fig. 2. J. conglomeratus
-__# en gren af den klotformiga blomvippan — c. en blom-
ma — d. ståndarne med pist. särskilte — e. kapselnf.
en öppnad kapsel med sina 3 rum — fig. 3. J. glaucus —-
g. kapseln — fig. 4. J- filiformis — h. kapseln. — fig. 5.
/. arcticus — i. blomman med sina bracteae — k. kapseln.
1’’,mellan (is. t. — 2. ar nedre delen af båda föreställd —
och under 3. — 4. — 5. äfvenså deras. —• De med bok-
stäiver märkte äro alla förstorade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
