Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484*
POLYGALA amara.
Bitter Fågelort.
Örtsljelkarne äro uppräte; bladen trubbiga, cle
vid roten rundaktiga och vigglika. Blommor-
na sitta i klase, och liafva bräm (en pensel-
lik tillsats). Blomfodrets vingar äro längre
än Blomkronan, och med 3 nerver försedde.
Linn. Sp. pl. p. 9S7• Cl. 17. Diadelptiia. Octakdkia- — Liljebl.
Sv. Fl. s. 5x5. Kl. 14. Tvåkulle, ined fröhus. —Retz. Fl. cec. s. 528>*“■
Murr. App. Med. 2. p. 445. — Collin obs; 2. p. ao5. — Phann. Po-
lygalae amarae Herba, Radix.
Detta slägte har äfvensom Fumarierne, till hvilka det
gränsar i Sexualsystemet, något så eget, att det lika lätt
skiljes från andra af sin klass. Blomfodret, som består af
5 blad, har 2:ne af dem utstående, lika vingar, och desse
merendels färgade. Blomkronan bildas af ett ölre och ett
undre kronblad; det förra svarar mot seglet hos ärtblom
morna, och är litet, pipigt och aklufvit; det sednare som
liknar hölen (carina) är concavt, bukigt framtill och äf-
ven 2klufvit, med en penselformig tillsats (appendix) inun-
der frammantill, eller ett i flere smala llikar deladt bräm
(som likväl finnes blott hos somliga arter), b i 2 knippen
hopvexte ståndare äro i kölen inneslulne tillika med pi-
stillen, utmärkt genom sitt 2-delta märke. Frukten blir en
hopklämd, hjeriformig kapsel med 2 rum och öppnar sig
mogen, i kanten å ömse sidor. Af v. Linné fördes släg-
tet till den naturliga ordning han kallade Lnme?itacece, men
af Jussien till hans Pediculares, bredvid Veronica, hvilket
äfven synes oss naturligare.
Polygala amara har icke varit i Svenska Flora upp-
dagen, ehuru den säkert förtjenar det så väl som dess gam-
la slägting, helst hon icke är sällsam på sidländta ängar,
såsom i Roslagen &c. Hennes rot är perennerande och
gci vanligen flera fingerslånga örtstjelkar, som vexa upp-
räi och odelte, besatta med bredt lansettlika men trub-
biga, helbräddade och glatta blad af mörkgrön färg. Do
vid roten äro mycket större, upp- och nedvändt egglika,
och utvisa icke mindre genom denna form, än genom den
mera högblå färgen hos blommorna , genast frtens skillnad
från den allmänna. Vid midsommarstiden lyser hon, ut-
märkt bland Lundarnes småtäcka prydnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
