Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAMALINA thaxinea Acit.
Lichen fraxineus Linn.
As kl af. Limlaf.
Lafbålen är platt, bancllik, jemnbred och flikig,
hvitgrå, med nätformiga skrynkor och gropar
på ytan; änd-flikarna ofta afsmalnande. Laf-
husen sitta i kanten, och äro platta och blekt
liffärgade.
Achar. I.irhpnotii. uni», p. boa. Syuups. p. ay6. S. — Linn. Fl. Su#
p. 4i5. (Lichen fraxineus) Cl. 24–Cp.yptogamia, alg jus. — Lilj. Sv. Fl*
3. 426. Kl. 16. Lönngifte, Alger. — JWestrings Färg-Lafv. Hist. 1. 4.
T. 12. f. A. D. — Ach. metli. p, 258. (Parmelia frax.) — Hoffm. Fl. Gepm.
p. 15S. (Lobaria) pl. Lichen. T. 18. fria. (PJatisma)—Retz. Fl. oec. s. 588>
— Berzelius > Afliandl. Fysik, Kemi &c. 5. de!.
RAMALIjXA fastigiata Acii.
Klueblaf.
Laf b ålen är trind och hopklämd samt grenig,
med gropig och blågrå yta. Grenarne äro
lika höga, uppåt tjockare. Lafhusen sitta i
toppen på dem, sköldlika och hvitaktiga.
Ach. Lichenogr. p. 603. Synops. p. 296. 9. — K. V. A. Handl. 1797. s.
aox. T. 9. f. 1. A. F. — Westr. Fäiglafv. Hist. 1. 4. T. 12. f. E. F —AcJu
Meth. p. 260. (Parmelia). — Hoffm. Fl. Germ. p. 140. (Lobaria populina)
Lichen populinus. Ehrhart.
n
1—"en afdelning bland Lichenerne, som kallas Samhyste
(Homothalami) eller hvilkas Lafhus (apothecia) helt och
hållit bestå af Lafbålens yttre och inre väsende, indelas ef-
ter Lafhusens förhållande, antingen dessa äro sköldlika och
vid sidorna sittande, eller i spetsen fästade, naflade och
ringkantade. Ramalina-slägtet hör till de förre och igen-
kännes af sitt runda, sköldlika Laf Uns med fot inunder,
platt och kantadt, danadt helt och hållit af Lafbålen, som
är flikig och grenig, inuti nästan tät, och utanpå broskaktig.
De här anförda begge arterne, Asklafven och Klubb-
lafven, äro löfträdens invånare, vexande på stam och gre-
nar, och genom ofvannämde kännemärken på delar och
färg specifikt väl åtskilda. Den förre är merendels (i äldre
tillstånd) hängande, ofta flera tum lång och mycket bla-
dig: den sednare kort, upprät och klubblik. De finnas he-
la året igenom likadana. Hos båda arterne träffar man
dessutom särskilta artförändringar, och således har Ask-
ia [v en en mycket lång, smalbiadig och hängande afart (var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
