Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jf*
SALIX POLARIS,
Polar Pil. Fjeldmo.
LöfMacien äro runda, stundom upp-» och ned-
vändt eggformiga, än tvertrubbiga, än kort-
spetsade ; oftast helbräddade samt glatta.
Fruktämnet är luddigt. Stammen trådlik och
krypande.
Walilenberg Fl. Lapp. p. a6i. t. 13. f. 1. Cl. Q2. Dioecia Dian-
clria. — Liljebl. Sv. Flora s. 3o4. Kl. i3. Sa.mkvx.le, åtskilde. (Sali*
herbacea A.) — Marte*s Spitzberg. §. 8- t. G. f. 6.
id beskrifningen af Dvergpilen (N:o 367.) har denna
arten redan blifvit anförd, ehuru då blott såsom afart an-
sedd, efter den anledning som hämtades utur ofvannämde
Sv. f lora. Likväl i följe af de vigtiga .upplysningar Nor-
dens Vext-Historia vunnit genom Dr. Wahlenbergs out-
tröttliga forskningar i de ofvan Norra Pol-Cirkeln belägna
regioner, hafva vi med visshet erfarit, att detta Pilslag
billigt utgör en egen art, som väl i Hera hänseenden
mycket liknar sin lilla slägting, men bör anses tillräckligen
åtskild genom det ludd som betäcker fröhusen. Hvad
vextstället beträffar, må det anmärkas, att denna Pil icke
ensamt tillhör de Lappmarker der Liljeblad och Wahle?i-
berg funnit den på hvitmossan vexande, vid fuktiga sidor
af fjällen, utan förekommer äfven sydligare,på de fjällar,
som utgöra gränsen mellan Jemtland och Norrige, der
Hr. C. Hartman upptäckt densamma jemte liera så långt
ned oväntade fjällvexter.
Stammen är nästan trådsmal, 2—3 tum lång, nedlig-
gande med några spridda grenar som här och der rotfästa
sig. På de unga eller årsskotten, som äro rödaktiga, ses
icke sällan små hartsaktiga prickar. Bladen äro till skep-
naden nog föränderliga, antingen helrunda, eller mer af-
långa, både utan och med kort spets. För öfrigt äro de
mestadels helbräddade eller mindre märkligt tandade.
Ytan är alldeles glatt; den undre är dock något åJrjg,
Bladskaften lysa i början röda. I toppen af grenarne sitta
blommorna i uppräta hängen förenade, med könen på
åtskilda stånd. Hanblommor hafva vi icke ännu haft till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
