- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 7 - Plansch 433-504 /
276

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5o2.

VOA SEROTINA. Ennlfi

Gulspetsad Gröe.

Blomvippan jemn och utbredd. Smaaxen egg-
formiga, spetsade och 3-5 blommiga. Stråets
baljor och bladen inunder sträfva. Roten är
krypande.

Ehrhart Gram. Koel. Gram. p. 173. Schrad. Fl. Germ. t. 29 g. -*«
Liljebl Sv. Fl. s. 45. (Poa prarcnsis C. palustris). Kl. 5. T*emänh. Tvn-
qvinn. — IWib. Werthem. p. i55. (Poa polymorpha) Hall. fil. in Schleich.
Cat. (Poa elegans). Koel.G ram. p. 155. Roth. Fl. Germ. a. 1. p. 117. (Pua
palustris). Leers. Herb. n. 68. (F- pratensis).

IHIuru vexter, äfven inhemska och derjemte allmänna.;
kunna länge förblifva mindre behörigt anmärkte, vittnar
denna art af Gröe-slägtet, hvilken synes föga sällsammare
än andra dess slågtingar inom Riket. Den förekommer
så väl på odlade ställen, i trädgårdar, mer och mindre sid-
ländta ängar, vid sjöstränder, ni. m. Dess rot är perenne-
rande och stundom temligen vidt krypande, i synneihe!
på fuktiga ställen. Flera strån vexa tillsammans raka, något
hopkramade, ibiand alnshöga, nederst snedt uppstigande
och gifva från de lägre lederna många nya skott eller gre-
nar, i följe hvaraf gräsets blomningstid varar längre än
andra arters. Bladen äro jemnbreda, platta, i kanten och
på ryggnerven sträfva. Baljorna äro merendels också sträfva,
samt balgfjället (ligula) kort och tverskurit, Blomvippan
står helt upprätt, jemn och utbredd med nästan hoiison-
tela grenar; men drar sig tillsammans efter befrödningen.
Allmänna fästet (Rachis) är nedtill trindt och slätt, upptill
kantigt. och sträft, äfvensom de slakt spridda grenarna.
Småaxen äro eggformigt lansettlika, hoptryckta, stundom
5:blommiga, men visa ofta blott 3 blomster, i synnerhet
senare på året, och dessa äro gröna med något rödbrunt,
men alltid i toppen gulglänsande. De synes ock liksom
här och der ludna af de fina hår, som nedtill betäcka blom-
skalen emellan blomstren.

I anseende till jordmånens olikhet förändras gräsets
utseende. Det får ibland helt och hållet en blågrön färg,
undantagandes småaxens spetsar, som äro allti t guliktiga;
blir än högre, än lägre, slätare och sträfvare på strået,,
Ocii småaxen flera eller färre blommiga.

O

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/7/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free