- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 7 - Plansch 433-504 /
285

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5o4.

Clavaria pistillaris.

sende, samt utdunsta fröstoftet som ett rökdam. Samma
fenomen inträffar också här i den nfdelningen af Svampar-
ne, som egentligen benämnas Klubbfonnige (Claveeformes),
utmärkte genom deras enkla, på längden utdragna forrn,
och hvarå både den öfre och undre delen (hatt och fot) i
ett sammanlöpa. Clavarierne äro likväl så vida skiljaktige
sinsemellan, ati hos en del äro klubborna alldeles enfor-
miga och odelta; bos en del deremot greniga, och utgöra,
såsom begge talrika, hvar sin egen flock. De här afteck-
nade visa genast hviiken de tillhöra.

Den första arten är en af de allmännare om hösten
på glesi gräsvuxna ställen, i synnerhet der jordmån är kalk-
aktig. Den blir 1-2 tum lång. I början är klubban mer
cylindrisk och hvitgul; men blir småningom tjockare och
gulbrun. I spetsen är den rundad. Eljest är den utanpå
helt slät. Inuti är substansen skör som talg och hvit, och
stundom delar sig svampen på längden i trådar. Denna
vexer vanligen ensam, och icke flere från samma rotfäste,
liksom den följande, eller

Stor Klubbsvamp, som blifvit ansedd såsom afart af
den nyssnämde, men förtjenar väl att hållas för egen art,
icke mindre för sin betydliga storlek, söm uppnår 3 4 tun*
i längd och klubban nära 1 tum i diameter. I ändan är denna
tver och trubbig och ofta intryckt. På ytan får den longi-
tudinela rynkor ell. fåror, och en efter hand från ljus- till
mörkbrun öfvergående färg. Den träffas i täta barr-skogar
på jorden inpå sena hösten. Dess väsende är något läder-
likt och betäckes utanpå af ett blåaktigt fröstoft. Namnet
härleder sig liknelsevis från det i Mytologien bekanta Her-
kules vapen.

Den tredje, som väljer samma ^vextort, förekommer
alltid i flock, tumsiång eller nAaot deröfver, ej olik den
första, rnen iner aflång och utsv id samt af blekgul färg.

Den fjerde, äfven så hoptals vexande, 1’ tum lång och
pnr linier tjock, äger en cylinderlik- skapnad och något
spetsad i ändan, alldeles rak och slät, gulfärgad, men blir
i toppen omsider brun eller mörknar, hvarigenom den lätt
igenkännas. Så väl denne, som den föregående äro båda
inuti helt täta, hvaremot d*? förre, särdeles klubborna, blif-
va pipiga eller ihåliga. Efter familjens natur utdunsta de
från klubbans yta deras, iör det obeväpnade ögot omärk-
liga, fina fröstoft som en rök.

Man känner icke någon nytta af dessa Svamp-arter»
Iivilka infinna sig på Floras skådeplats, inemot den tiden»
då hon bereder sitt vinterläger.

Tab. Fig. 1. Glavaria pistillaris. —• Fig. 2. Cl. herew-
jeana. — Fig. 3. Cl. luteola. — Fig. 4- Cl. helveola.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/7/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free