Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STELLARIA LONGIFOLIA Fries.
Långblai»ig Stjernört.
Bladen äro jemnbredt lansettlika, vid basen
af-smalnande och där linhåriga. Örtstjelken är
fyrkantig och sträf mellan lederne, i toppen
klynnedelt, vipplik. Blomskaften ensamma
enblommiga på sidan sittande. Kronbladen
sällan längre än blomfoderflikarne, som äro
utan nerver.
Cl. X. Decanskia. Trigynta.
Så vål för ntt öka förtjensten af detta Verk, som at£
med glädje förklara, huru Fäderneslandets Flora äger
verkligen ifriga älskare inom dess gränser, skynda vi oss
att afskildra en ny, hittills obeskrifven art af
Sljernort-ilägtet, naturligen beslägtadt med Neglikfamiljen (Caryo-*
phyllcoc), och utmärker sig från Samslågtingarne i 10
Klassen och tredje Ordningen genom 2\klujna kronblad
och enrummigt fröhus > som moget delar sig i 3, 2iklufne
valvler, eller liksom i en 6:tandad spets Hedern af denna
Långbladiga artens upptäckande tillkommer Herr Mag.
Elias Frif.s, Botanices Docens vid K. Akademien i Lund,
hvars oafbrutne forskningar i denna vetenskaps väg och
särdeles den hittills deraf minst bearbetade delen,
Svam-parnes historia, gifva honom odeladt anspråk på
Botanikens Idkares sanna erkänsla. Han har funnit örten i
Småland, särdeles i trakten omkring Femsjö, der den
allmänt förekommer både på backar och i kärr.
Roten är annuel, fibrös och grenig med hvita
krypande trådar. Örtstjelken grenar sig ganska mycket, i
synnerhet på torra ställen, men är skör, blekgrön, saFtlös
och glatt på ytan; den är alnshög och upprätt vexande,
trådsmal, skarpt fyrkantig och ledfull. Grenarne äro
sträf-va för fingret och under synglaset, och de öfre
mellanle-derne merendels kortare än bladen, som äro korsvis
sittande, smala, lansettlika, de nedre ofta 2 tum långa och
deröfver, ganska tunna, nästan genomskinande, ränlade
och hvasspetsade, vid basen afsmalnande, och nästan utan
bladskaft, men der med några fina hår besatta; för öfrigt
(för beväpnadt öga) i kanten och inunder medlersta nerven
finsågade. Blomstjelkarne utgå flere i toppen af grenarne,
mest åt en sida ur bladvecken, tums långa, alltid
ensamme och enblommige; men som topparne äro merendels
klynnedelte, dana blomstjelkarne derigenoin liksom vippor.
Blommorna äro ungefär af Gräs-ötjernörtens (St. graminea)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
