Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCHOENUS NIGRICANS.
K N A P P - A G.
Strået är trindt och bart med eggrundt Ax.
Småaxen äro i flock förenade. Svepet är
tvåbladigt; det yttre syllikt och längre än
småaxen.
Linn. Fl. Su. p. 14. Gottl. res. s. 234- Cl. 3- Triandria Monogynia.
— Liljebl. Sr. Fl. s. 13. Kl. 3. Trema mm. Enqvinn.
./Vgslägtet, som hör till familjen Calamarifö (qvastgräsen),
äger såsom gemensam karakter: ett blomfoder bestående af
enskaliga agnar i små JlocJcar eller ax, fjällvis sittande,
de inre bördiga, de yltre loma och mindre. Ingen
blomkrona. Fröet är en enrummig not. Af detta slägte är
redan Takagen (S. mariscus, N:o 275) beskrifven Med
denna delar den närvarande lika ort och vextställe, eller i de
djupa myrorna på Gottland, utom hvilken ö Knapp agen,
så vidt bekant är, inom Riket icke lär linnas.
Knapp agen har en perennerande trådig rot, som
tillskapar en tulva af 1 — 2 qvarters länga styfva strån, som
äro trinda, släta, fästäji strimmiga och utan leder, ofvantili
bara, men nedtill med mörkbruna strimmiga baljor
försedda. Bladen biifva stundom längre än strået, uppräta ,
mycket smala, en del ränlade, andra 5kantiga, åtminstone mot
ändarne. De inre baljorna äro hopklämda och hinnaytiga
i kanten. Småaxen från 5 —10, äro lansettlika , mörkbruna,
3 4biommiga och utgöra tillhopa i toppen af strået ett
rundt knippe, omfattadt a£ ett tvåbladigt svepe, hvarå det
inre bladet är mindre och urnjupit, men med kort spets.
Det yttre större, bladigt, i ändan treksntigt och längre än
hela knippet. Agnarne på småaxen äro o 7, hvassa,
köla-de, bruna med blekare kant; för öfrigt släta Blomningen
sktr i Juli och Aug. Antalet af ståndarne varierar 2- 3, orh
pistillen, utan hår (setas) vid basen, delar sig i toppen uti
3 hårlina märken. Fröet är en Jiten rundt trekantig, slät,
glansande hvit nöt, liksom frukten på Sten fr öv e x t e n.
För någon särskilt nytta är denna Ag icke könd; dess
stelhet gör den icke heller tjenlig bland boskapsfoder. Där
den vexer och inrotar sig, bidrager den till igenvallandet
af en djup och siuländt trakt.
Tab. Ett större och ett mindre slånd i nat. storlek. —
a. svepet. — b. ett af småaxen. — c agnfästet till en del
bart på ett småax. — d fortplantningsdelarne. — e.
pistillen. — f. nöten i nat. st. — g. förslorad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
