Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517-
DIAPENSIA lapp o Nic a.
Lapsk Polört.
Vexien är tofvig och perennerande. BJaclen
äro spatelformige, släta och med nedböjde
kanter. Blomskaften enblommiga.
Linn Fl. Svec- p. 169. Fl Lapp. p. 88. Cl. 5 Pentandria Monog.
— Liljebl. St. Fl. s. 9a. Kl. 5. Femmänningar Enqvinn. — VTahlenb.
Fl. Lapp. p. 58.
Om någon planta förtjenar namn af fjällvext, så är denna
man tvifvel en af dem , då hon väl knappast någonsin stiger
ned till foten af fjällarna, utan, liksom «f alla mest härdad
emot kölden och de skarpaste vindar, intager sin plats på
öppna, snöbetäckta heden eller höjderna, hvilka hon, alltid
Jika grönskande, pryder. Von Linné, som först bestämde
dess slägte, då han besökte Lappmarkerna, ansåg den
ensamt tillhöra deras Flora. Man har likväl sedan funnit
henne spridd Ofver hela Norrska fjällryggen, ända nedom
Jemt-land, äfven som på Norrska fjällen långs hela hafskusten,
ända till NordCap. Att också Grönland och Spitsbergen
äga den, är således icke underligt, och vi veta derjemte
med säkerhet att den är träffad i Norra Amerika på de så
kallade White Mountains, en sträcka af mest hela året
vin-terklädda fjäll, som genomlöpa provinsen New Hampshire*).
Polörtens hufvudrot, ehuru smal och snarare mjuk än
träagtig, nedtränger djupt i den nästan halfkälade jorden.
Från dess öfra del uppstiga trinda grenar, hvilka i
jordbry-Jiet utvidga sig i bladiga tufvor af den täthet, att de,
fastän trampade, behålla sin rundade form. Bladen, likasom
fjäll tätt öfver hvarandra sittande, äro jemnbredt aflånga
eUer spatelformiga, med något inböjd kant och glatt yta,
samt beständigt grönskande, en märkvärdig egenskap, då
rotens textur liknar den på en ört (herba). Bladens
rygg-nerf hyser inga spiralkärl, och deras nätväfnad (cellulosa)
består, enligt D. Wahlenbergs rön, af blåsor, eller är
liksom grynig (granulosa).
*) Prof. Peck vid Cambridge-Uni versi tetet i Massachmet har funnit den
där. Således har Pursh infört den i sin Flora Amer. Sept. I. pag. j47 ,
under nainn af Diapensia obtusifolia, till skillnad från en annan
äf-ven där befintlig «rt,D. cuneifolia, hvilkeii Rlichaux tilllörene såsom
eget slägte bestämt under Pyxidanthera. V. tro den likväl förtfena
Tidare undersökning, i anseende till knapparnes form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
