Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det åktaste opium, kalladt Maslac i Orienten. En sämre,
och under namn af Opium thebaicum i handeln allmännare
sort, tillredes genom pressning af capslerne och saftens
ia-kokning. Det förstnämnde är ett halft genomskinligt
gummi resina, som mjuknar under fingrarne, fladdrar i
ljuslågan och lemnar ett svart glänsande kol.
Opium har en vämjagtig och besk smak, är till sia
egenskap stillande, antispasmodiskt, svettdrifvande,
sömn-gifvande, men kan äfven blifva, såsom narcotiskt, dödande.
Egyptierne redan, kände Opii kraft, också Grekerne
och Romarne sedan hvar efter annan. Ändtligen Araberne
och sist Européerne. Paracelsus och Pläterns voro de
förste som föreslogo hos de sistnämnde bruket deraf som
medicin, hvilket sedan blef småningom användt af alla länder*
Läkare. Det är säkert ett medel af första rangen, men des*
användande fordrar urskillning och Läkarens råd. 4 gran»
på en gång tagne, kunna döda en äldre person, ovan
der-vid; likväl kan en flerdubbel dosis förtäras utan våda af
dem som längre tid begagnat det, antingen såsom
rusgif-vande, öfligt hos Asiaterne, eller såsom stillande i svåraré
nerfkrämpor. Af ingen drogne har man på Apoteken flera
Composita, än de hvaruti Opium ingår.
Men utom bruket på Apoteken , är Opiat-Vallmon
märkvärdig i Ekonomiskt hänseende. De mogna fröna, som icke
hysa något af Opii kraft, duga i. såsom lödåmne. Detta var
bekant redan hos Romarne, och Iialiensrne nyttja det
äfven nu för tiden, på lika sätt som det sker i Polen,
Österrike, Ryssland etc., der kakor göras af fröna med mjöl
och håning. Med mjölk kokade ge de en smaklig välling,
och röja nästan smak af mandel. 2. tjena fröna till
Olj-pressning. Dc?tta skedde först 1709, då Olivträden
bort-fröso i Levanfen, och blef olja deraf sedan en handelsvara
i Frankrike under namn af I’ hui le d’otillet. Den är mild,
och liknar temligen bomolja, i stället för hvilken denna i
Elsas, Flandern och Södra Frankrike föibrukas, hvarföre
Homare säger: »c’est 1’huile d’olive du petit peuple dans
les provinces «
Vallmofröet, som kalla» Mohn, Oelstimen i Tyskland och Rlawseed i
Fngland , är af två slag; hv.tt och biåsvart. Utrikes odlas det förra på
flera ställen ined fördel , och sättet är i flera Svenska skrilter aufördt *)
äf-vensom metoden att pressa oljan och göra den användbtr llt tunnland,
som fordrar 2kanna Irö till utsäde kan ge So—100 kannor, och desta
pressade *5—40 kannor oIj3 , eller nära 5 ijvarter al 1 kanna. Jenite
biu-ker af oljan till matredning, kan den ock.användas ai" Målare, och den
säinie till Lampor etc.
Slutligen må nämnas, att denna Vallmo, som icke sällan prunkar med
rnängdubbl^de blommor, ehuru ick» vällukt inde, förljenar väl sitt rum
på blomsierrabaiten, der deo med lätthet af frö uppdrages, piyder stället
hela sommaren och fortplantar sig.
Tab — En del af den blommande vexten i nit storlek. — a. eti
fröhus — b. ett moget, med de öppnade hålen under märker — c.
fiöhu-j*i, på tvern afskurit, (ör att visa dess inre rum — d. fröna i nat.
storlek — p. de samma större gjorde — f. fröet, på längden itukurit,
»led la^er af dess embryon. — g. embryon särskilt, uiyckei förstorad.
*) iiusbålls-Tiduingen 1815 N:o 5- Inrikea Tiduingen. Ketz. Fl. u:c. dtc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
