Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAMPANULA uniflora.
Enblommxg eller Lappsk. Klockört.
Örtstjelken är enblommig, och blomman
lutande. Fröhuset blir större än blomkronan,
med utstående, hinnagtiga, finhåriga hörn.
Linn. Fl. Sv. p. 66. Fl. Lapp- n. 85. t. 9. f. 5. 6. Cl. 5- Pektawd»u
Monogynia. — Liljebl. Sv. Fl. Ed. 5 »• i5o. Kl. 5. Femmänningaa
Enqvinnade. — W-^nhlenb. Fl. Lapp. p. 63. —• Roctb. i Act. liafu. X. p.
43a t. 6. 1. 19 — Fl. Dai» t. i5ia.
Denna lilla, täcka vexten hor till Lappmarkernes Hor«
och kan anses såsom en af Fjällens sällsammare alster på
något sluttande, gräsrika bergsidor. Hr }VaIrienberg
nn-niarkte den ymnigt vexande i trakten af Virib-jaur i Luleå
Lappmark, der han äfven beskref den med den
noggran-het, hvaraf iMns arbeten visa så förträffliga prof.
Med en perenn, trind och nästan tapplik rot fäster
denna klockörts art sig djupt i jorden, och hvarofvan den
utsänder flera bladiga sidskott eller löpare, (stolones)
hviikis bl.»d äro ovala och helbräddade. Dessutom
uppstiger en kort (t—a tums) trind örtstjelk, som likväl efter
blomningen förlänges, försedd med blad, af hvilka de
undre äto aflånga, kortskaftade och naggade samt alldeles
glatta; de öfre glesare, lansettlika eller jemnbreda. I
toppen, uppåt hviJken stjelken är något hårig, bär han en
enda lutande blomma, å hviiken dess blomfoder - Hikar äro
breda, håriga och kortare än blomkronan, som är liten
och smalare vid basen af pipen. Pistillens tredelta märke
framskjuter stuadom utom brämen. Färgen, som är skönt
högblå, upptäcker blomman redan på alstånd, då hon
utvecklar sig något efter midsommaren. Fröhuset utv«xer
omsider till *- tums lärigd, aflångt men nedtill
afsmalnan-de, utmärkt på längden med sex hinnagtiga och håriga
kanter.
Utrikes Botanister hafva icke sällan misstagit anJra
arter af samma slägte för denna, neml. några enblommiga
t ex. C. cenisia, pulla och Bellardi. Från aiia dessa,
som dessutom äg^ andra specifika märken, skiljes den
Lnppaka genast, medelst sm huinkantads frukt. Alt dsn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
