- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 8 - Plansch 505-576 /
156

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

545.

TRICHODIUM alpintjm.

FJA LL-T RIKO Dll.

BlomvippaTi smal med enkla släta grenar;
blom-Joder skalen smala spetsiga; blomkronan med
ett något rakt agnborst nedom blombladets
midtel upstigande.

Linn. Sp. pl. Ed. Wild. 1. 568 Tat amd ri \ Di^ynia — Lil/ebl. Sr.

F). 5. 5x 3. Tremänningar Tvåqvinnadt*— Wahlenb■ Fl. lapp. aa. 38»

(Agrostis alpina) — Schrad. Germ. i< aoo. Hornem> Hort Hafn. gS1, a*

TK1CHODIUM algidum.

IsiG Trikodie.

Blominppan nästan axlik; bl omfoder skälen
egg-runda , trubbiga, blomkronan utan agnborst.

VPahlenb. Fl. lapp. a5. 41. t. i.Liljebl. Sv. Fl. 9 vAgro«tis algida;.

I3et är den förtjenstFuIle Michanx och efter honom
Tysklands Sclirader, som vi liafve att tacka för urskiljandet af
detta med Agrosterna sammanförda slägte. Ti ikodie slägtet
’’utmärker sig med «rt tvåskaligt blomfoder, hvars skal aro
näst«n lika långa, försedde med en enskalig blomkrona
kortare än blomfoderskalen. Af de här anförda 2:ne arter,
båda, såsom endast infödingar på de Scandinaviska fjällen,
sällsynte, äro vi uti förbindelse till Hr Wahlenberg för
upptäckten af den liiga, hvars figur vi äfven från dess Flora
Lapponica begagnat. FjalllriTiodien träffas på torra ställen
af 6 8 tums höjd med flera och bladiga ofruktbara
rotskott frfin en och samma rot. Bladen äro ganska smala,
hoprullade, nästan syllika, och blombladen 2—5.
Blomvippans grenar äro tilltryckta, hvaraf den får ett smalt
utseende; biomfoderskalen äro brunagtiga, och blomman, som
framkommer i Juli månad, gulgiön. Deremot Isiga TriJtcdien
upskjuter vårtiden vid vattubräddar i små tufvor till ii 2
tums höjd och blommar i Juli månad, oftast med blott
sjelf-va Blomvippau öfver vattenytan. Stiået, som är nederst
för-aedt med en skida, hvilktn upstiger på halfva ståndet,
blir knappt högre än de platta jemnbreda bladen, och får
i toppen en 5 6 linier lång Blomvipps, som hoptryckt har
utseende af ett lyliudriskt ax. Blomfodren skal aro mjuka?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/8/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free