Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559.
ROSA spinosissima.
Mest Törntaggad Ros.
Smornjupån, Smör nyper, Sölnyper, Ra n nyper. På Tysk*.
Ha ser ose, Du nenrosa, liaidrose, Frauenrose, Mariendorn,
Maler dom, Halverrose, Kleine sehr dor nige Heckrose,
Er dr ose, Feldrose. På Eng. Scotch rose.
Stjelken med ganska många tättsittande olikstora
raka taggar; Blaclen enkelt sågade;
Blom-skaften taggiga, och Blomfodersflikarne
nästan hela.
Linn. Fl. Sy. 44a. Icosandria polygynia. Rete. Fl. cec. 616.
Oland Svenska Rosarter är denna otvifvelagtigt den mest
beväpnade, hvaraf den bland sina Svenska samslägtingar
genast gör *ig känd. Det är endast med Kanelrosen och
den Askgrå Rosen, som den i anseende til sina raka taggar
möjligen kan förvexlas. Likväl skiljes den mest
törntag-gade från den förra med tin» hvita h I n m m o T , SOm icke arO
försedda med blomskärmar, genom gsnska tätt sittande
taggar och merendels 9 både trubbigare och mera
eggrunda blad, samt äfven taggiga blomskaft; och från den
sed-nare, ej allenast uti de redan i anseende til Kanelrosen
•nföida skiljetecken, utan ock med knappt penndelta
blora-fodersflikar. Svårare lärer den kunna skiljas från den
pim-pinellbladiga, hvilken väl v. Linné ansett för en egen art;
men då hela skillnaden beror derpå, at den sistnämnde
akall hafva glatta blomskaft, och erfarenheten visat, det
pimpinellbladiga Rosen genom odling både får större blad
och icke sällan taggiga blomskaft, så våga vi icke anse
den annorlunda, än såsom högst en artförändring skiljd från
den här anförda.
På Omberget i Östergöthland uti en äng, tilhörig
Jägmästare Bostället Hoje, har Herr Agrelius funnit
föremålet för dess benäget meddelta efter naturen
tecknade figur; hvarförutan den, enligt Hr Professoren Retzii
up-gift, skall träfias på åtskilliga ställen i Upland. När härtil
kommer, at den noggranne v. Linné redan uptagit denna ari
såsom Svensk, sa lärer allt tvifvelsmål at den är inhemsk
för alltid uphöra. Busken, som är ganska grenig, växer up.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>